Krönika

Peppe Hämeenniemi: Ja, jag har lite tunt hår, kan vi prata om det?

Publicerad 21 november, 2017

ETC Västerås

Vi män har alltid haft svårt att prata om våra egna tillkortakommanden, om kroppens förfall och speciellt sådana som kommer med åldern. Så när jag upptäckte att inte bara vikarna på huvudet blev djupare utan även en fläck med mycket tunnare och glesare hår började synas strax bakom toppen av huvudet så började tankarna att snurra.

Det här är en krönika.
Det är skribenten och inte ETC Västerås som står för åsikten.

Peppe Hämeenniemi

Text

Män pratar sällan om vilka brister man har rent kroppsligt. Vi verkar på något sätt bara acceptera tunnhårigheten och bara raka av resten av håret för att sen ha snaggat resten av livet. Men om man inte vill bli flintskallig innan man fyllt 40, vad gör man då? Vad gör man om man känner sig osäker på hur man kommer att se ut och må som människa av att inte se ut som man gjort fram tills nu.

För jag tror att ganska stor del av ens självsäkerhet kommer av att man känner igen sig själv, och när man blir påmind om ens eget åldrande och att livet inte är för evigt. Allt detta bidrar till en osäkerhet, och osäker är något man inte får vara som man.