Krönika

Laurie Penny: Gaza – inte i vårt namn

Publicerad 24 augusti, 2014

Ziad Rizk sitter med sina vänner i ruinerna av det som några dagar tidigare var hans hem och hans klädaffär i norra Gaza. Bild: Bild: Khalil Hamra / TT

Dagens ETC

I slutänden handlar det faktiskt om blod. Inte blod som metafor, utan verkligt blod som väter ansiktet på de skrikande barnen.

Det här är en krönika.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

Laurie Penny

Text

Det är inte antisemitiskt att föreslå att Israel inte ska få frikort att döda vem de vill för att kunna känna sig ”trygga”. I slutänden handlar det faktiskt om blod. Inte blod som metafor, utan verkligt blod som väter ansiktet på de skrikande barnen i Gaza.

På en bår i Shejaiya i Gazaremsan låg i slutet av juli två anonyma barn, en pojke och en flicka. Deras kroppar kunde inte identifieras eftersom deras föräldrar, enligt Sharif Abdel Kouddous, journalist på tidskriften Nation, redan var döda. Israels fortsatta angrepp på Gaza har berövat tusentals palestinier livet och har skapat hundratusentals flyktingar. Enligt många sionistiska opinionsbildare borde jag stödja det eftersom jag är halvjudisk. De säger åt mig att de där barnen var tvungna att dö för att mina framtida barn ska kunna vara trygga. De säger att det i slutänden handlar om blod.