Rasmus Fleischer: Borde inte kapitalismen kunna lösa detta på några månader?

Världskapitalismen har drabbats av en bristsjukdom. Kalla det halvledare, kretskort eller chipp. Rektangulära bitar av kisel täckta av miljoner eller miljarder små transistorer. Chippen driver allt från tandborstar till luftvärn – allt som är elektroniskt riskerar att bli väldigt mycket dyrare, eller otillgängligt. Bilfabrikerna i Sverige har som bekant tvingats stoppa produktionen, för en ny bil innehåller flera tusen chipp, vilka tillsammans står för 40 procent av bilens tillverkningskostnad. Nu får vi höra att bristen kommer att hålla i sig under 2022, kanske i flera år till. Hur är det möjligt?

För de som tror på en självreglerande marknad gäller det att skylla på yttre störningar. Givetvis har pandemin spelat in. När de köpstarka skulle arbeta hemifrån ökade efterfrågan på elektroniska produkter, samtidigt som fabrikerna i Asien drabbades av kortvariga produktionsstopp. Ovanpå detta ett handelskrig mellan världens två supermakter; USA och Kina. Ingendera har särskilt stor chipptillverkning på hemmaplan. Den klassiska globaliseringsmanualen sa att man ska satsa på design, kontrollera intellektuell egendom och utlokalisera fabrikerna till andra länder. Den allra största tillverkningen finns nu i Taiwan, som i år drabbats av torka. Ytterligare en liten faktor bakom den globala bristen på elektroniska chipp.