Jag är verkligen ingen sociala medier-gäri. Därför känns det lite märkligt att jag nu slaviskt har börjat följa en argentinsk youtuber, alltså en person med en egen Youtubekanal. Han är rolig, galen och streetsmart, men det som intresserar mig mest av allt är hur han hanterar det faktum att han blev ”cancelled”. Detta ständigt aktuella fenomen som går ut på att en person, som säger eller gör något som den breda offentligheten uppfattar som förkastligt eller kontroversiellt, blir utfryst, avstängd eller bojkottad.
Martín Cirio var fram tills för knappt två år sedan en populär och lovande komiker med stora följarskaror på både Instagram och Youtube. Han var lite av en underdog som ofta drog skämt om sin uppväxt som fattig, jude och bög med en alkoholiserad, cancersjuk pappa i ett av Buenos Aires miljonprogramsområden. Livet var sannerligen inte lätt för Martín som ung.
Men allt verkade dock gå toppen när han fyllt 30 och lyckats utbilda sig; han flyttade till Kairo där han jobbade som engelsklärare och låg med gifta familjefäder, han reste runt i Mellanöstern och gjorde videodagböcker till sin Youtubekanal, han släppte poplåtar med kitchig estetik och gjorde bejublad, experimentell standup på barer i Argentinas största städer.
Men så en dag i oktober 2020 letade artisten El Dipy upp några tweets som Martín Cirio skrivit flera år tidigare, och där han skämtade alldeles för grovt och gränslöst om pedofili och gjorde sexuella anspelningar om förskolebarn i hans kvarter. Publiceringen av de gamla tweetsen ledde, trots Martín Cirios offentliga ursäkter, till en massiv cancelling. Förutom att många av hans vänner vände honom ryggen och ingen ville samarbeta med honom mottog han också mordhot, blev förföljd, och utsattes för hatkampanjer på nätet. Polisen åkte till och med hem till Martín Cirios mamma och beslagtog hans gamla PC från 90-talet för att se om det fanns barnporr på hårddisken. Martín Cirio, som nu var helt isolerad i sin lägenhet och inte ville leva längre, bestämde sig till slut för att lämna landet och ta sin tillflykt till Istanbul.
Det är ungefär här som resan tillbaka till omtyckt och hyllad komiker och youtuber börjar, i en AirBnB-lägenhet i Turkiets största stad. Samtidigt som Martín Cirio uttrycker sin förtvivlan och ilska över alla som ”me soltaron la mano” (släppte min hand) erkänner han att cancellingprocessen har gjort honom mer ödmjuk och mogen som person. Men framförallt driver han mycket med sig själv, favorituttrycket är ”vi ska inte trampa på lakanen, oss spöken emellan”. Med det menar han att ingen går fri från att begå misstag och göra dumma grejer, så det är bäst att inte vara så dömande mot andra – eftersom det snart kan vara du själv som står där i kylan. Att alla hans följare dessutom vet att han helst ligger med äldre, överviktiga män (vilket han berättar om i var och varannan video) talar också för att hans tweets var vidriga och osmakliga, men inte sanna uttryck för pedofila böjelser.
Jag tycker alla som har blivit cancelled borde lära lite av Martín Cirio. Be om ursäkt, håll låg profil och skratta sedan åt din egen kränkthet. Att erkänna att man gjort något fel kan vara det svåraste som finns, men att skratta åt sig själv är bara befriande. Man kan aldrig bestämma vad andra ska tycka om en själv, men man blir garanterat en mer sympatisk person om man visar sårbarhet, ånger och en stor portion självdistans.
Hoppas att jag minns dessa något präktiga råd om jag själv en dag blir cancelled. Om inte – påminn mig.
För övrigt får man verkligen anstränga sig för att inte smittas av manshatarsjukan, inte alls lätt om man tittar sig omkring i världen och ser hur alla manliga egon förstör vår framtid.
