Klimat.

2018-09-06 14:00
99,94 procent av världens klimatforskare är eniga om att mänskligheten orsakar klimatkrisen. Bild: Martin Meissner/AP/TT
99,94 procent av världens klimatforskare är eniga om att mänskligheten orsakar klimatkrisen.
Puffetikett
Dagens ETC

Så punkterar du klimatmyterna

Trots att vetenskapen är enig sprids många myter och felaktiga påståenden i klimatdebatten. Här slår vi hål på några av de vanligaste.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

1. Det finns många forskare som anser att klimatförändringarna inte orsakas av människan.

Stämmer inte. Forskarvärlden är faktiskt helt överens. En ny sammanställning visar att 99,94 procent av världens klimatforskare är eniga om att mänskligheten orsakar klimatkrisen. Den tidigare siffran 97 procent från 2013 stämmer alltså inte. Liknande konsensus finns knappt i något annat forskarsammanhang.


Prenumerera på ETC:s Klimatnyhetsbrev

 

2. Vi i Sverige orsakar nästan inga utsläpp.

Fel. Bara svenskarnas konsumtion – i Sverige och utomlands – orsakar idag 11 ton koldioxid per person och år. Det måste minska till mellan ett och två ton, vilket motsvarar utsläppen per capita i Indien idag. De utsläpp vår konsumtion orsakar utomlands har ökat med över 80 procent de senaste 20 åren, inte minst utsläppen från importerade livsmedel.

3. Sommarens extremväder i Europa har inget med utsläppen av växthusgaser att göra.

Det är skillnad på väder och klimat. Klimat är medelvärden av väder på en viss plats under en längre period. Europa lämpar sig särskilt väl för jämförande klimatstudier, eftersom det finns mer och äldre klimatdata av god kvalitet samlat här än på de flesta andra ställen i världen. Genom att jämföra sommartemperaturer från 1950 och framåt har forskarna kunnat se att de allra flesta värmerekord i Europa inträffat under 2000-talet och att sannolikheten för nya värmerekord är högre i dagens klimat än den vore i en värld utan klimatförändringar orsakade av människan.

4. Klimatfrågans uppsving i media den senaste tiden är en konspiration för att rädda kvar MP i riksdagen.

I så fall är så gott som alla internationella medier med i samma konspiration, vilket nog de flesta förstår orimligheten i.

5. Med bättre teknik och mer biobränsle i tanken kan vi fortsätta flyga lika mycket som idag eller mer.

Nej, det kan vi inte. Biobränsle ger lika stora koldioxidutsläpp som fossila bränslen och vi måste få ner utsläppen nu. Höghöjdsutsläppen fördubblar därtill flygets klimatpåverkan, oavsett bränsle. Enligt Naturvårdsverket (i samarbete med Chalmers och KTH) ger svenskarnas flygande lika stora utsläpp totalt som bilismen i Sverige – och den nya teknik som löser problemet finns inte idag.

6. Elbilar ger lika stora CO2-utsläpp som bensin- och dieselbilar.

Förra året spreds uppgiften att tillverkning av ett elbilsbatteri kan ge lika stora utsläpp som 25 000 mils körning i dieselbil. Detta enligt en rapport från Svenska Miljöinstitutet IVL. Men rapporten bygger delvis på gamla data och har enligt IVL tolkats felaktigt. Idag är alltfler batteritillverkare intresserade av att använda förnybar el i produktionen och intresset för material med lägre klimatpåverkan ökar. Elbilar kan ge mycket låga koldioxidutsläpp, även ur livscykelperspektiv, om förnybar el används både i produktionen och till driften. Dessutom visar studier att elbilar som tankas med fossil el förbrukar betydligt mindre energi än en fossilbil under samma sträcka.

7. Koldioxid gynnar växtligheten, utsläppen har gett större skördar minskat fattigdom.

”Koldioxid är växternas föda” är ett vanligt slagord från klimatskeptiker, som gärna framhåller att högre koldioxidnivåer i atmosfären ger större skördar. Påståendet är en klassisk ”plocka russinen ur kakan”-utsaga. Ja, det stämmer att mer koldioxid kan öka avkastningen något. Samtidigt blir växterna som regel näringsfattigare, med lägre proteinhalter och sämre motståndskraft mot skadeinsekter. Och då har vi inte nämnt de förhöjda riskerna för torka, skyfall, artdöd och förstörda ekossystem som höga koldioxidhalter också för med sig. Eller att klimatkrisen drabbar fattiga regioner värst.

800dagar