Klimatmötet i Glasgow
FN:s klimattoppmöte COP26 äger rum i Glasgow i november, ett år senare än planerat. Under andra hälften av 2020 presenterade många länder uppdaterade klimatplaner, men om det visar sig att dagens klimatåtaganden fortsätter att vara ur fas med Parismålet om en upphettning som inte överstiger 1,5–2 grader är det troligt att vi under 2021 ser en diskussion om behovet av att höja ribban. Det gäller särskilt det globala nord, som historiskt har byggt sitt välstånd på kol och olja och därför anses ha en moralisk plikt att investera mer i den gröna omställningen. Den brittiske premiärministern Boris Johnson har gjort klimattoppmötet till en prioriterad fråga.
Svensk klimatpolitik
I mars får vi veta om Sverige reser sig grönare ur pandemin. Då kommer nämligen det klimatpolitiska rådets rapport, som i år fokuserar på den svenska återhämtningspolitiken. Till skillnad från andra länder villkorade inte Sverige sitt statliga corona-stöd med hållbarhetskrav, så det är ingen högoddsare att klimatpolitiska rådet kommer med kritik. Det kan leda till en bredare debatt om behovet av att skärpa den svenska klimatpolitiken, som hittills inte har kunnat uppvisa några större resultat.
Biobränslenas framtid
I september förra året drog oljekoncernen Preem tillbaka sin ansökan om att bygga ut raffinaderiet i Lysekil. Miljörörelsen hävdade seger – men än är slaget inte vunnet. Preem vill nu storsatsa på biobränslen trots att deras klimatnytta är omstridd. Under året kommer Mark- och miljödomstolen att behandla bolagets nya ansökan om ett bioraffinaderi. Debatten om biobränslets roll i det framtida energisystemet lär alltså fortsätta.
Ett år för den biologiska mångfalden
Artutrotningen är minst lika allvarlig som klimatkrisen men har ändå hamnat i skuggan av den senare. Därför kraftsamlade världens länder för att göra 2020 till ett ”superår för miljön”. Liksom så mycket annat sköts det upp men i maj kan ett globalt ramverk för den biologiska mångfalden bli verklighet. Det är tänkt att ledsaga världens länder mot mot målet om ett liv i harmoni med naturen till år 2050.
Klimatdemonstranternas återkomst?
Klimatrörelsen hade börjat skapa stora rubriker och mobilisera massor över landsgränserna när coronapandemin tvingade klimatstrejkarna att ta paus. Aktivisterna fick lämna gatorna och tog till sina skärmar istället. År 2021 kommer att visa om de lyckades använda den påtvingade time-outen till att lägga grunden för en ännu större och mer effektiv klimatrörelse.
Dags för maten att bli hållbar
År 2021 kallar FN till ett toppmöte om den gigantiska utmaningen med att ställa om världens livsmedelssystem. Trots att dagens system producerar ett stort överskott på mat har antalet personer som svälter ökat sedan år 2015. Jordbruket står också för en fjärdedel av de globala utsläppen och behöver liksom alla andra branscher hitta sätt att minska sitt klimatavtryck.
Upp till bevis för Joe Biden
I januari får USA en president som har lovat att göra kampen mot upphettningen till en politisk prioritering. Joe Bidens planer riskerar att stöta på patrull hos det republikanska partiet, men han har allierade bland lokalpolitiker och delar av näringslivet, där stödet för Parisavtalet är stort. Om han lyckas driva på för en rättvis omställning kan det inspirera långt utanför landets gränser. Biden har också utlovat en grön utrikespolitik.
