Klimat.

2018-01-16 16:30
Isabella Lövin presenterade den nya klimatlagen i början av förra året – 1 januari trädde den i kraft. Kritiker har pekat på att den inte är rättsligt bindande och att den är underställd den ekonomiska tillväxten.   Bild: Vilhelm Stokstad/TT
Isabella Lövin presenterade den nya klimatlagen i början av förra året – 1 januari trädde den i kraft. Kritiker har pekat på att den inte är rättsligt bindande och att den är underställd den ekonomiska tillväxten.

Regeringen försvarar omstridd klimatlag

Vid årskiftet började den nya klimatlagen – som ska sätta press på svenska regeringars klimatarbete – att gälla. Kritiker har påpekat att den inte är juridiskt bindande och dessutom underställd ekonomiska mål. Men regeringen fortsätter att försvara lagen.

– Det blir olagligt att prioritera bort klimatet. Den underlättar en tuff granskning av politiken och att ansvariga ställs till svars.

Så sade klimatminister Isabella Lövin till TT efter att den nya klimatlagen, som trädde i kraft den 1 januari, presenterades i början av 2017.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


Problemet – vilket flera tunga remissinstanser, bland dem Lagrådet, påpekat – är att klimatlagen saknar ”sanktioner eller andra rättsverkningar”. Det betyder att den inte är rättsligt bindande, något som går stick i stäv klimatministerns försäkran om klimatlagens kraft.

Kritik enda möjlighet

Den enda instans som kan ställa regeringen till svars för att inte ha följt uppsatta miljömål är konstitutionsutskottet (KU). Denna kan rikta kritik mot en minister – men inte mer än så. I teorin kan utskottet väcka åtal mot en enskild minister, något som aldrig hänt i modern tid.

En genomgång av tidigare års KU-granskningar av regeringens arbete visar att det inte heller finns mycket som tyder på att kritik från KU leder till mer än medial uppmärksamhet och ­partipolitiska rallarsvingar ­mellan blocken.

2017 fann KU till exempel brister i regeringens agerande under föregående år i nio fall. Konsekvenser i praktiken för regeringen? Inga. Inte ens när det gäller statliga Vattenfalls starkt kritiserade försäljning av brunkolsgruvor, där KU i efterhand fann att det var fullt möjligt för regeringen att stoppa försäljningen.

”Politiskt pris”

Regeringen medger också, via Isabella Lövins pressekreterare Anders Maxon, att klimatlagen inte innehåller några tydliga straffsanktioner.

– Men det gäller även exempelvis budgetlagen och det finanspolitiska ramverket, som ändå varit mycket viktiga för att skapa långsiktig styrning av Sverige. Om en regering skulle bryta mot lagen kommer det vara ett brott mot den blocköverskridande överenskommelsen i Miljömålsberedningen. Ett sådant agerande har ett avsevärt politiskt pris, säger han till lagens försvar.

Kritiken mot klimatlagen stannar dock inte där. Till exempel Gudrun Schyman (Fi) har varnat för det kompletterande beslut som tagits om att klimatpolitiken inte får hämma den ekonomiska tillväxten. Vilket leder henne till följande slutsats på Twitter:

”Att för klimatets skull åtgärda överkonsumtionen eller det ökande resandet kan således också komma att anmälas!”

Men även mot detta värjer sig regeringen.

– I samband med att lagen klubbades kom ett tillkännagivande om att minskade utsläpp ska förenas med ekonomisk tillväxt. Men det vi också vill är att styra samhället mot en cirkulär ekonomi – med fortsatt ekonomisk utveckling – som inte tär på jordens resurser, säger statssekreterare Eva Svedling.

DIGITAL PRENUMERATION

TVÅ VECKOR GRATIS!

Läs alla artiklar från Dagens ETC utan kostnad första två veckorna. Därefter är priset 199 kronor/månad. Ingen bindningstid. Du får dessutom Dagens ETC direkt till din mejl, alla dagar i veckan. Beställ för att läsa direkt.

Genom att klicka på ”Prenumerera” godkänner du prenumerationsvillkoren och samtycker till att ETC-företagen hanterar dina personuppgifter

Klimatpolitiskt ramverk i tre delar

I juni 2017 antog riksdagen det klimatpolitiska ramverket, som består av tre delar: klimatlag, klimatmål och ett klimatpolitiskt råd.

Klimatlagen innebär bland annat att regeringen vart fjärde år ska ta fram en klimatpolitisk handlingsplan som bland annat ska redovisa hur klimatmålen ska uppnås.

Ett av de viktigaste målen för kommande regeringars klimatpolitiska arbete ska vara att senast 2045 ha noll nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären.