– Oron finns av en legitim anledning, det går inte bara att vifta bort. Och även om oron skulle vara överdriven, ska vi alltid ta barnets känslor på allvar. Börja med att lyssna in barnet, ta reda på vad barnet tänker, vad oron består i, vad barnet vet om klimatförändringarna, vad det är barnet ser framför sig, säger hon.

Validera barnet

Kanske har barnet hört att jorden kommer att gå under och är rädd att familjen kommer att dö. I så fall får man som förälder lugna barnet.

– Vi måste börja där barnet befinner sig, inte där vi själva befinner oss. Tror de att jorden kan gå under när som helst så kan vi ändå validera barnet och säga ”jag förstår att du är rädd för det, men riktigt så illa är det inte”, sedan försöka berätta om läget, att det finns utmaningar, men att väldigt många människor jobbar dag och natt för att hitta lösningar.

Om jag känner att jag som förälder inte kan tillräckligt, att jag inte har svar på barnets frågor, vad gör jag då?

– Så är det nog för ganska många. Då får du försöka ta reda på mer. Det är betydligt lättare att lugna barnet om du själv har någorlunda koll. Sedan behöver du inte förmedla allt i detalj till barnet, och du behöver inte ha exakt svar på allt, men du kanske kan berätta i stora drag om vad vi kan göra åt utmaningarna, säger Frida Hylander.

Förmedla hopp

Viktigt är att förmedla hopp till barnet, och att låta dem känna att de själva kan vara med och påverka.

– Berätta att många har forskat på det här i decennier och att de har kommit fram till vad vi behöver göra för att stoppa klimatförändringarna. Gå sedan vidare och gör en slags handlingsplan tillsammans. Prata om vad politikerna och företagen kan göra, och hur ni själva kan försöka få dem till det, men också vad vi som familj kan göra. På så sätt leds oron vidare till mer konstruktiv handling, säger Frida Hylander.

Om det här inte hjälper då och barnet fortfarande är oroligt?

– Har man ett barn som är oroligt även om man gör de här sakerna, det vill säga att ni har pratat om oron, du har validerat barnet känslor och ni har gjort en handlingsplan tillsammans och barnet kanske ändå är så oroligt att det går ut över sömnen till exempel, så kan det handla om vad man kallar klinisk oro. Känns oron ohanterligt tycker jag att man ska söka professionell hjälp.

Ska man som förälder själv ta upp klimathotet tycker du?

– Det beror lite på barnets ålder. Har du ett barn som inte börjat skolan än finns ingen större poäng med det. När det gäller lite äldre barn tänker jag att man snarare kan förklara varför vi föräldrar fattar de beslut vi fattar. Särskilt om man gör förändringar, som att  börjar äta vegetariskt eller strunta i att flyga utomlands fast vi alltid brukar göra det. Då blir det en naturligt ingång att börja prata.