Klimat.

2020-06-12 11:00
Den nya utbyggnaden vid raffinaderiet i Lysekil skulle öka Preemraffs koldioxidutsläpp med en miljon ton per år. På måndag lämnar Mark- och miljö­överdomstolen sitt yttrande. Bild: Björn Larsson Rosvall/TT
Den nya utbyggnaden vid raffinaderiet i Lysekil skulle öka Preemraffs koldioxidutsläpp med en miljon ton per år. På måndag lämnar Mark- och miljö­överdomstolen sitt yttrande.
Puffetikett
Dagens ETC

Preemfallet blir skarpt test för klimatlag: ”Ett avslag skulle bli en vändpunkt”

Nu på måndag lämnar Mark- och miljööverdomstolen över sitt yttrande om Preemraffs expansionsplaner i Lysekil till regeringen. Därefter ska regeringen pröva om Preem får grönt ljus eller inte.

”Man kan inte kan ge ett evighetstillstånd till utsläppare, utan tvingande löften att dra ner på utsläppen”, säger Oscar Alarik, chefsjurist på Naturskyddsföreningen.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

På måndag tas nästa steg i den långdragna prövningen om Preem ska tillåtas bygga en ny anläggning vid sitt raffinaderi i Lysekil för att avsvavla tjockolja och göra om den till bensin och diesel. Verksamheten skulle i så fall öka Preemraffs redan höga koldioxidutsläpp med en miljon ton om året. Det skulle göra Preem till Sveriges största enskilda utsläppskälla, med omkring 5 procent av Sveriges territoriella utsläpp – och då räknas enbart produktionen av fossila bränslen, inte utsläppen från förbränningen, vilka är betydligt högre.

Med tanke på de stora utsläppsökningarna var det inte oväntat att Mark- och miljödomstolens tillstånd överklagades, bland annat av Naturskyddsföreningen. som också medverkade till att frågan lyftes till regeringen. Nu på måndag lämnar domstolen sitt yttrande till Miljödepartementet.

– Frågan är om domstolen kommer vilja ta ett steg framåt i klimatjuridiken eller som brukligt och i enlighet med EU-rätten, istället skydda industrin inom utsläppshandelssystemet, säger Oscar Alarik, chefsjurist på Naturskyddsföreningen.

Stoppregel i miljöbalken

Enligt nuvarande lagstiftning är domstolen – och även regeringen – förhindrad att besluta om villkor som begränsar koldioxidutsläpp för verksamheter, som liksom Preemraff ingår i systemet för utsläppshandel. Därför tog den lägre instansen ingen hänsyn till utsläppsfrågan. Mark- och miljööverdomstolen har nu istället prövat möjligheten att avslå hela ansökan av klimatskäl.

– Vi menar att det handlar om en utbyggnad av något som ännu inte finns och som därför inte är med i utsläppshandelssystemet, och har argumenterat för ett avslag med stöd av miljöbalkens stoppregel, säger Oscar Alarik.

Vad betyder ett löfte?

Preem å sin sida hävdar att utsläppsökningarna kommer att ätas upp av minskade fossila utsläpp i transportsektorn, då företagets produktion av förnybara drivmedel ska ha tiodubblats 2024 jämfört med idag. Företaget har också utfärdat flera klimatlöften, som lagring av en halv miljon ton koldioxid om året med CCS-teknik och nettonollutsläpp 2040. Men Preem går inte med på att löftena ska vara bindande, vilket bland annat föreslagits av Naturvårdsverket.


Prenumerera på ETC:s Klimatnyhetsbrev

 

– Att ingå bindande avtal när man inte vet hur framtiden ser ut och vilka nya tekniker som kommer att finnas är svårt. Vi ser dock våra klimatmål som löften, och det betyder mycket att vi använder just ordet löfte. Vi sätter vårt varumärke och vår trovärdighet i pant. Det kanske inte betyder så mycket för andra, men är mycket betydelsefullt för oss, säger Preems presschef Dani Backteg.

Vad gör ni om Preemraff får tillstånd att bygga ut men bara på villkor att utställda klimat­löften ska vara juridiskt bindande?

– Det är svårt att veta i förväg hur villkoren är formulerade och om det är görbart för oss att hantera det, säger Dani Backteg.

Villkorslöst evighetstillstånd

I det skriftliga materialet som Preem lämnade in till domstolen skriver företaget:

”Samtliga löften i följande dokument ingår under förutsättning att miljötillstånd erhålles och ekonomiska förutsättningar finns.”

Löften baserade på vaga formuleringar som ”ekonomiska förutsättningar” och osäkra underlag som oprövad CCS-teknik kan inte tillmätas någon avgörande betydelse, enligt Oscar Alarik.

– Kärnfrågan för mig som jurist är att man inte kan ge ett evighetstillstånd till utsläppare, utan tvingande löften att dra ner på utsläppen, säger han.

Måste fasas ut

Oscar Alarik säger vidare att ett villkorslöst bifall till Preems ansökan skulle kunna leda till stor uppgivenhet kring klimatarbetet och bli en kvarnsten runt halsen på klimatpolitiken.

– Omvänt skulle ett avslag sända en positiv signal om att svensk klimatanpassning är på riktigt. Det skulle bli en vändpunkt och en stor lättnad.

Presschef Dani Backteg säger att Preem står bakom de svenska klimatmålen och att framtiden utan tvivel tillhör det förnybara.

– Vi har en tydlig plan för hur klimatomställningen ska gå till – det handlar om att successivt byta ut fossila insatsvaror mot förnybara. Att rena restprodukten tjockolja från svavel är bara ett våra mål för att minska vår klimatpåverkan, så länge fossil olja, som givetvis ska fasas ut, finns kvar, säger Dani Backteg.

800dagar

Turerna kring Preem

I november 2018 gav mark- och miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt Preem AB tillstånd utan tidsbegränsning till befintlig och utökad drift av Preemraff i Lysekil.

Domen överklagades och i juni 2019 beslutade Mark- och miljööverdomstolen att ta upp fallet till prövning.

På måndag lämnar domstolen sitt yttrande till regeringen som är ­ansvarig enligt klimat­lagen. Det är första gången klimatskäl utgör grunden till att en regering tar över beslutsrätten i ett ärende.

Regeringen är inte bunden av vad dom­stolen skriver, men yttrandet är viktigt i kraft av de presenterade argumenten.

Regeringen kan ge avslag, bifall eller bifall med reservationer/
villkor. Beslutet kan dröja ett år eller mer.