I en film från Greenpeace visas vattendrag och mark dränkt i olja. Från luften blänker det svart mellan granarna. Platsen är Nefteyuganskt i västra Sibirien där ryska oljebolaget Rosneft håller till. Dima Litvinov, kampanjledare på Greenpeace, säger att området inte är unikt.
– Det finns exempel från hela Ryssland. I stort sett varenda område där olja utvinns har haft problem med oljespill, säger han.
Urbefolkning drabbas
Dima Litvinov var själv med och grundade Greenpeace i Ryssland, och har också varit på plats och sett oljeindustrins konsekvenser.
– Vi var i Surgut i västra Sibirien för att dokumentera oljespill. Det var helt fruktansvärt, vi såg oljespill överallt. Varenda vattendrag var påverkat. Det här var på 90-talet, men enligt mina kollegor har det knappast blivit bättre sedan dess, säger han.
Bara i området kring Usinsk i Komiregionen i norra Ryssland läcker det enligt ryska statens hydrometeorologi- och miljöövervakningstjänst ut minst 500 000 ton olja årligen.
– En stor andel av den ryska urbefolkningen, Komifolket, bor där. De drabbas hårt när skog och vattendrag förorenas, säger Dima Litvinov.
Ännu större kan konsekvenserna bli av oljeutvinningen i de arktiska områdena.
– Riskerna för olyckor är stora eftersom förhållandena är väldig svåra, med starka vindar och snabba, oförutsägbara isrörelser. Och om en olycka sker skulle det vara förödande, både för att ekosystemet är väldigt känsligt och för att platserna är så avlägsna.
Preem är inte det enda bolag som importerar olja från Ryssland – totalt står den ryska oljan för omkring hälften av all olja som köps in till Sverige. Det är en betydlig ökning mot för fem-sex år sedan, då det handlade om mellan 15 och 20 procent.
Dima Litvinov tycker att bolagen borde ta sitt ansvar.
– Det största problemet är förstås användningen av fossila bränslen i sig, men den ryska oljan orsakar dessutom extra stora problem för lokalmiljön.