Det är ansedda analysfirman Oxford Economics som i en färsk rapport försökt sia hur världens ekonomi kan komma att se ut år 2100 om den globala upphettningen tillåts fortsätta oförändrad. Och slutsatsen är att det går en skiljelinje vid 15 grader Celsius, där länder med lägre årlig medeltemperatur kommer att klara sig bättre, åtminstone till en början, medan de med högre temperatur går en katastrofal ekonomisk nedgång till mötes.
– Tyvärr går vi inte in på de exakta implikationerna av en varmare värld. Det är snarare ett försök att beräkna kostnaderna för framtida uppvärmning. Men det är med all säkerhet en potentiellt mer ojämlik värld som väntar, där låginkomstländer är de som har mest att förlora, säger rapportförfattaren James Nixon, chefsekonom vid Oxford Economics, till Dagens ETC.
15 grader optimalt
Studiens utgångspunkt är att det finns ett samband mellan ett lands ekonomiska aktivitet och produktivitet och samma lands årliga medeltemperatur. Och ju högre upp och över 15 graders medeltemperatur – enligt rapporten den optimala nivån för ekonomisk aktivitet – som ett land pressas av klimatkrisen, desto större, negativ påverkan kommer detta att ha på BNP.
Globalt spår James Nixon till exempel att BNP kommer att vara 20 procent lägre år 2100 jämfört med vad samma BNP skulle landat på i en värld utan upphettning. Eller enklare och kanske mindre dramatiskt uttryckt: om den globala uppvärmningen fortsätter kommer världen bara att nå 80 procent av den rikedom den skulle ansamlat i avsaknad av klimatkris.
Norr mot söder
Men det är på nationell nivå skillnaden mellan kortsiktiga vinnare och förlorare blir tydlig. I princip alla länder på södra halvklotet kommer att dra de kortaste stråna, medan de allra flesta länderna i norr – åtminstone till en början – kommer att kunna se sin BNP växa mer än vad den hade gjort i en klimatstabil värld.
Bland de värst drabbade länderna i söder kommer Indien att vara, vars BNP-ökning kan komma att bromsas med 90 procent om den globala temperaturen ökar med 4 grader Celsius fram till år 2100. Även i norr kommer offer att skördas, med USA som en av förlorarna, med en prognostiserad BNP 28 procent under den klimatstabila.
”Lite väl förenklad”
Björn Sandén, professor i innovation och hållbarhet vid Chalmers i Göteborg, tycker att rapporten är intressant men påpekar att en hel del av dess slutsatser kan diskuteras.
– Analysen verkar lite väl förenklad. Det är ju inte bara temperatur som påverkar ekonomin. Det politiska systemet styr minst lika mycket, säger han.
– Intressant är däremot att man pekar på skillnader i klimatkostnader mellan olika delar av världen. Frågan är vilka politiska ställningstaganden det kommer att leda till och om de som påverkas mest av klimatkrisen kommer att driva på klimatarbetet mer än dem som inte tror sig komma att drabbas lika hårt.
Inga vinnare
Någon egentlig risk för att de länder som rapporten pekar ut som åtminstone kortsiktiga vinnare slutar bidra helt till kampen mot klimatkrisen ser han dock inte. Vilket inte minst den rådande pandemin visar.
– I en global ekonomi finns det inte så många vinnande lag om något händer. Drabbas det ena landet kommer det andra till slut också att drabbas på något sätt, säger Björn Sandén.
Utgår från nuet
James Nixon själv tycks inte motsätta sig beskrivningen av analysen som förenklad. För Bloomberg har han till exempel beskrivit rapporten som ett försök att kvantifiera saker som ännu inte hänt, vilket han medger kan dra till sig kritik.
Men enligt Björn Sandén finns det särskilt en invändning som gör att det kan sättas ett stort frågetecken runt studien. Att dess prognoser bygger på att världen – klimatkrisen till trots – fortsätter hålla fast vid nuvarande ekonomiska modell.
– Studien ser gedigen och genomarbetad ut. Men den utgår från specifika premisser. en premiss är tron på fortsatt ökad BNP, att världen kommer att bli rikare och må bättre – trots de allvarliga klimatförändringarna. Det görs inga antaganden om större katastrofer. Tillväxtkritik är inget som ens ligger nära den här rapporten, säger Björn Sandén.
– Så jag ser den mer som ytterligare en informationsbit att lägga till det stora pusslet om hur klimatförändringarna påverkar framtiden.
