Klimat.

2020-08-25 09:00
Smältande permafrost kan vara avgörande för hur den globala uppvärmningen utvecklar sig.  Bild: Shutterstock
Smältande permafrost kan vara avgörande för hur den globala uppvärmningen utvecklar sig. 
Puffetikett
Dagens ETC

Ny forskning: Mer växthusgaser från tinande mark än befarat

Ett svensklett forskningsprojekt visar att smältande permafrost kan orsaka mer utsläpp av växthusgaser under 2000-talet än man tidigare trott.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

När permafrosten i arktiska områden släpper i takt med den globala uppvärmningen frigörs en del av det frusna, organiska materialet i marken i form av växthusgaser. Exakt hur mycket och i vilken takt är en avgörande fråga för framtidens uppvärmning.

Hittills har forskarna uppskattat att växthusgaser motsvarande 50 till 100 miljarder ton kol riskerar att frigöras fram till år 2100 – vilket fungerar som en återkoppling som riskerar att spä på den globala uppvärmningen ytterligare.

Socker ger högre utsläpp

Nu visar en internationell studie publicerad i tidskriften Nature Geoscience, och ledd av forskare vid Stockholms och Umeå universitet, att fenomenet priming kan leda till att betydligt mer växthusgaser frigörs. Priming innebär att växters rötter matar mikroorganismer i jorden med socker, vilket resulterar i högre mikrobiologisk aktivitet och högre utsläpp av växthusgaser.

– Vi har känt till priming sedan 1950-talet, men vi visste inte om denna småskaliga ekologiska interaktion hade en betydande inverkan på den globala koldioxidcykeln, säger forskaren Frida Keuper, ansluten till det franska nationella forskningsinstitutet för jordbruk, INRAE och Umeå universitet.

Ändra modellerna för utsläpp

Enligt forskarnas beräkningar kan primingeffekten leda till att ytterligare 40 miljarder ton kol frigörs fram till år 2100. Det är en rejäl förstärkning jämfört med tidigare skattningar. 40 miljarder ton kol motsvarar ungefär 150 miljarder ton koldioxid. Som jämförelse beräknas mänskligheten, från och med år 2020, kunna släppa ut maximalt 335 miljarder ton koldioxid, för att ha en god chans att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader.

– Dessa nya fynd visar hur viktigt det är att beakta småskaliga ekologiska interaktioner, till exempel primingeffekten, i global modellering av växthusgasutsläpp, säger Birgit Wild, biträdande lektor vid Stockholms universitet, som lett arbetet med studien tillsammans med Frida Keuper.

800dagar

Studie om permafrost

Studien “Carbon loss from northern circumpolar permafrost soils amplified by rhizosphere priming” är publicerad i tidskriften Nature Geoscience och har gjorts av ett internationellt forskarteam lett av Frida Keuper, vid Umeå universitet, och Birgit Wild, vid Stockholms universitet.