Värmeböljor med exceptionellt höga temperaturer och extremt lite regn – i Australien kallat ”fire weather” eller brandväder – är den största riskfaktorn bakom svåra bushbränder i sydöstra Australien. Nu visar ny forskning att klimatförändringarna kraftigt ökat risken för just den här typen av extremväder.
I studien, som gjorts av det internationella forskningssamarbetet World Weather Attribution, jämförs dagens förhållanden med en global temperaturhöjning på 1°C med det klimat som rådde kring år 1900.
Resultatet visar att sannolikheten för att en vecka med så höga temperaturer som inträffade i sydöstra Australien i december 2019, har ökat med åtminstone två gånger till följd av klimatförändringarna. Studien visar också att de värmeböljor som nu drabbar landet är 1-2 grader varmare än de var år 1900.
– Det är klarlagt att brandsäsongen har förlängts och blivit mer intensiv, och att extrema temperaturer spelar en roll i detta, säger forskaren Sophie Lewis, vid universitetet i New South Wales.
Modeller missar trenden
Enligt analysen har klimatförändringarna hittills ökat risken för så kallat brandväder med minst 30 procent. Samtidigt understryker forskarna att de väderförhållanden som höjer risken för bränder har ökat i en snabbare takt än vad klimatmodellerna visar.
– Klimatmodellerna underskattar alltid den ökade brandrisken. Det betyder att vi vet att riskökningen är större än de 30 procent modellerna visar, säger Geert Jan van Oldenborgh, professor vid Kungliga meteorologiska institutet i Nederländerna, och en av författarna bakom studien.
Hundratals studier
Hittills har fler än 230 studier undersökt om klimatförändringarna gör extremväder vanligare. Bland annat har forskargruppen bakom analysen för sydöstra Australien i tidigare studier visat att klimatförändringarna ökade sannolikheten för rekordvärmen i Frankrike i somras och att klimatkrisen förvärrade det kraftiga regnovädret under stormen Imeldas framfart över Texas i september.
– Anpassning och motståndskraft är avgörande för att tackla förhöjda klimatrisker, men det räcker det inte. Utsläppen måste minska, säger professor Maarten van Aalst, vd på Red Cross Red Crescent Climate Centre i Haag, och en av forskarna bakom den nya studien.