Hoppa till innehållet

Miljö

Hård konkurrens tär på haven

Världens hav har flera akuta problem, men arbetet med att skydda dem har gått långsamt. Arkivbild.

Världens hav har flera akuta problem, men arbetet med att skydda dem har gått långsamt. Arkivbild.

Bild: Robert F. Bukaty/AP/TT

Dagens ETC

Plast, överfiske, uppvärmning och slagsmål om resurserna. Trots flera akuta problem är hav och marina resurser det mest underfinansierade av FN:s hållbarhetsmål. Vid havskonferensen i Nice ska länderna nu försöka enas och hitta finansiering för att skydda och bevara världens hav.

Hösten 2023 skrev flera länder under det avtal som ska skydda djuphaven, men hittills har det inte trätt i kraft eftersom inte tillräckligt många har ratificerat det, alltså formellt bundit sig till överenskommelsen. Sverige är ett av de länder som inte gjort det. När FN:s havskonferens nu hålls i Nice vore det en enorm prestigevinst för värdlandet Frankrike att få ihop de 60 länder som behövs.

Karina Barquet, forskare och gruppledare för vatten, kuster och hav vid Stockholm Environment Institute (SEI), är osäker på om man kommer att lyckas, men ser ändå mötet som viktigt för att driva arbetet framåt.

– Mycket sattes i gång förra mötet och min erfarenhet är att det brukar hända saker i samband med de här mötena. Bara i år har vi sett att åtta nya länder ratificerat det globala havsavtalet.

”Viktigaste avtalet”

När Sverige hösten 2023 skrev under kallade dåvarande utrikesministern Tobias Billström det för “det viktigaste klimatavtalet sedan Parisavtalet”, men Sverige finns alltså inte bland länderna som ratificerat.

– Det är lite speciellt eftersom Sverige var pådrivande och ett av de första länderna som skrev på. Så vi tycker också att det är väldigt viktigt att Sverige gör den här läxan på hemmaplan, säger Naturskyddsföreningens generalsekreterare Karin Lexén.

Avtalet har ansetts som avgörande för överenskommelsen från havskonferensen 2022 om att skydda 30 procent av världens hav och landområden senast 2030. Det arbetet har gått långsamt, i nuläget är bara 8,4 procent av haven skyddade.

Trots det tycker Johanna Fox, chef för WWF:s internationella Östersjöprogram, att utvecklingen i och med havskonferensen går i rätt riktning.

– Vi har ramverk på plats och vi har ett mål om att skydda 30 procent av världens hav. Nu handlar det om action. Det är fem år kvar till 2030, så vi hoppas verkligen att konferensen blir en kickstart för att nå de mål som världens länder satt upp.

Havens framtid

Karina Barquet hade önskat att konferensen lagt mer tyngd vid den allt hårdare konkurrensen om havet. 

– Jag tror att på sikt kommer mycket av havens framtid att avgöras av hur vi lyckas kombinera olika intressen – som miljö, energipolitik, fiske och säkerhetsfrågor – som är en väldigt aktuell fråga i Sverige och som jag önskar tagits upp lite mer aktivt på konferensen.

  • Sverige och Fiji var initiativtagare till den första havskonferensen som hölls i New York 2017.
  •  Det var då den första där regeringar, näringsliv, organisationer och forskare från hela världen samlades för att ta ett grepp om de problem som hotar världens hav.
  • I mars 2023 enades 193 länder om ett avtal som ska öka skyddet för biologisk mångfald i de hav som inte tillhör någon stat. Det så kallade BBNJ-avtalet (Biodiversity beyond natural jurisdiction) kom till för att begränsa miljöpåverkan på haven och göra det möjligt att skapa skyddande marina områden. 95 procent av det globala världshavets volym utgörs hav som inte tillhör någon stat.
  • Avtalet behöver ratificeras av 60 länder. I nuläget har 28 gjort det, Sverige är inte ett av dem.