Klimat.

2020-02-28 16:49
Forskarna Xlyan Xu och Genso Jia har funnit att tidigare lövsprickning och frodigare grönska leder till högre årsmedeltemperatur.   Bild: Johan Nilsson/TT
Forskarna Xlyan Xu och Genso Jia har funnit att tidigare lövsprickning och frodigare grönska leder till högre årsmedeltemperatur.
Puffetikett
Dagens ETC

Ny forskning: Grönare vår ger varmare klimat

Varmare klimat gör att våren och lövsprickningen inträffar allt tidigare. Samtidigt förstärker den tidigare grönskan den globala uppvärmningen, enligt en ny studie.

”Det finns många studier om hur klimatförändringar påverkar växtligheten. Hur växtligheten i sin tur påverkar klimatet är inte lika studerat”, säger forskaren Xiyan Xu.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Sedan 1980-talet har tiden för lövsprickningen krupit bakåt i kalendern, med i genomsnitt 4–5 dagar per decennium i den tempererade zonen. Det är en direkt följd av klimatuppvärmningen.

Nu visar ny forskning att den allt tidigare grönskan i sin tur förstärker klimatförändringarna.

– Varmare klimat och tidigare lövsprickning ger frodigare grönska. Vi fann i vår studie att mer och frodigare grönska i sin tur leder till högre årsmedeltemperaturer på norra halvklotet, säger professor Gensuo Jia på Institutet för atmosfärisk fysik i Peking.

Hur hänger det här ihop?

En viktig orsak bakom denna växelverkan är att tidigare och yppigare grönska ökar avdunstningen av vattenånga till atmo­sfären. Varmare luft kan hålla mer fukt, samtidigt som högre luftfuktighet höjer temperaturen ytterligare.

– De ökande mängden vattenånga i luften transporteras därefter med jetströmmar och östasiatiska monsunen mot polerna, där den orsakar avvikelser i de normala mönstren för snö- och molntäckningen på höga latituder. Det förklarar varför det finns ovanliga ”hotspots” med kraftigt förhöjda temperaturer, långt bortom regionerna där lövsprickningen nu sker allt tidigare, säger studiens huvudförfattare Xiyan Xu, som forskar på samspelet mellan ekosystemen och klimatet.


Prenumerera på ETC:s Klimatnyhetsbrev

 

Komplicerade molneffekter

Kanadas arktiska öar, de östra och västra delarna av Sibirien och sydöstra Tibetanska högplatån, hör till de ”hot­spots” där temperaturen redan ökat med mellan 0,3 och 0,7°C till följd av smältande snötäcke, enligt forskarna.

Graden av moln- och snötäckning är viktiga faktorer, eftersom de reglerar energin så att jordytan antingen värms upp eller kyls ner.

– Snö reflekterar exempelvis solstrålning effektivt. Om det är mindre absorberar marken mer solenergi som värmer luften, säger Xiyan Xu.

Hur molnen bildas och hur de påverkar klimatet är mer komplicerat, menar hon. Täta låga moln kan blockera ljus och värme från solen, vilket gör jordytan svalare, medan tunna höga moln tvärtom kan lägga sig som en filt och stänga in värmen från jordytan. Precis vilken typ av moln ökad luftfuktighet bidrar till under olika förhållanden är svårt att förutse.

Säkert är att om den globala uppvärmningen fortsätter kommer lövsprickningen som en konsekvens också att ske allt tidigare på året.

– Det betyder i så fall att den växelverkan vi ser mellan varmare klimat och tidigare och frodigare grönska troligen kommer att förstärka klimatförändringarna på norra halvklotet, säger Gensuo Jia.

Inte bara allra längst norrut, även om effekterna är störst där.

800dagar

Ny forskning

Studien ”Earlier leaf-out warms air in the north” har tagits fram av forskare från Institutet för atmosfärisk fysik vid Kinesiska veten­skapsakademien i Peking.

Studien visar att den allt tidigare lövsprickningen i den tempererade zonen till följd av klimat­upp­värm­ningen, i sin tur förstärker den globala uppvärmningen.