Kommunernas koldioxidbudgetar visar behovet av nya krafttag

– Det har varit ett stort intresse. Det har saknats vägledning för nedbrytning av nationella mål till lokal nivå, säger projektledaren Martin Wetterstedt.

Små förändringar räcker inte

Den årliga minskningen motsvarar den som behövs på nationell nivå, enligt Uppsala universitet. Men med nuvarande utsläppstakt kommer landets koldioxidbudget ha förbrukats om sex–tolv år.

– Politiken har varit ganska inriktad på att om vi kan göra små förändringar så leder det sakta till målet, men det här visar att det inte går att göra så, säger Martin Wetterstedt.

Han berättar vidare att deltagarna själva väljer hur målen ska nås, men forskningsgruppen kan ge förslag på åtgärder. Transportsektorn är oftast den största utmaningen. Även det internationella flyget är inräknat, utifrån en schablon för det genomsnittliga flygandet per person.

– Vägtransporter står också för mycket. Det handlar inte bara om att byta bränslebilar mot elbilar, utan också om att få till ett samhälle där behovet att flytta på sig inte är lika stort.

Transporter största boven

Allt började i Järfälla. År 2017 fick tjänstemännen i uppdrag att se över om det lokala styrdokumentet ”Miljöplanen 2016–2024” skulle anpassas till Parisavtalets två- eller 1,5-gradersmål. För att få hjälp med beräkningarna kontaktade kommunens miljöstrategiska chef, Megha Huber, Uppsala universitet. Ur detta föddes den första koldioxidbudgeten.

– Det är kul att vi var först, ett antal kommuner har hakat på, säger hon.

Även i Järfälla, som saknar tunga industrier, är transporterna den största klimatboven. Sektorn står för hela 71 procent av utsläppen. Megha Huber berättar att kommunen därför har valt att satsa på kollektivtrafiken – och snart byggs t-banan ut i området.

Enligt den interna policyn ska också tjänsteresor främst ske kollektivt, med cykel eller till fots.

Inte ökat utgifter

Bland de andra åtgärderna syns en lokal klimat- och energiplan, ett nybildat utskott för miljö- och social hållbarhet samt energi- och klimatrådgivning till invånarna.

Enligt Megha Huber har kommunens utgifter inte ökat, detta då Järfälla bland annat fått statliga medel för pilotprojektet ”klimatneutral stadsdel”.

– Vi var också först i Sverige att upphandla solceller som tjänst, som vi leasat till kommunala byggnader som har bra instrålning av solljus, säger hon.

Hur stora är era chanser att nå målet?

– Det är svårt att svara på. Det jag kan säga är att vi har valt att inte följa 1,5-gradersmålet för att koldioxidbudgeten visade att det är för svårt. Vi valde att fortsätta med tvågradersmålet, även om vi måste jobba jättehårt så känns det som att det är nåbart.

Följande kommuner, län och regioner har en koldioxidbudget:

2019

Forshaga

Umeå

Tyresö

Västerbottens län

Kalmar län

Västra Götalands region

2018

Borlänge

Gävle

Håbo

Knivsta

Ragunda

Skellefteå

Säter

Västerås

Åre

Östersund

Blekinge län

Jämtlands län

Stockholms län

Södermanlands län

Uppsala län

Region Gotland

2017

Järfälla kommun

Källa: Uppsala universitet