Klimat.

2014-02-17 13:25
  • Det iglooliknande växthuset med aquaponicsteknik.  Foto: Josef Ingvarsson
    Det iglooliknande växthuset med aquaponicsteknik.
  •  ”Det här är ett fantastiskt verktyg för att skapa en stor hållbar urban odling” säger Björn Oliviusson. Han är vattenstrateg och jobbar med ett forskningsprojekt tillsammans med KTH.  Foto: Josef Ingvarsson
    ”Det här är ett fantastiskt verktyg för att skapa en stor hållbar urban odling” säger Björn Oliviusson. Han är vattenstrateg och jobbar med ett forskningsprojekt tillsammans med KTH.
  • Foto: Josef Ingvarsson
  • Näringsrikt avloppsvatten från fiskodling förs vidare till växter som i sin tur fångar upp näringen och renar vattnet. Foto: Josef Ingvarsson
    Näringsrikt avloppsvatten från fiskodling förs vidare till växter som i sin tur fångar upp näringen och renar vattnet.

Här fiskas det efter  framtidens grödor

En av framtidens stora utmaningar är att föda en växande världsbefolkning. Men var ska maten produceras när marken inte räcker till? Kanske finns lösningen i ett växthus på Berga Naturbruksgymnasium.

Det klotformade växthuset är beställt från Colorado. Där används det till att producera fisk och grönsaker året om. Och likadant ska det bli på Berga naturbruksgymnasium. Här arbetar Björn Oliviusson, vattenstrateg för Haninge kommun, med ett forskningsprojekt tillsammans med KTH.

Björn kan utan överdrift ­kallas för akvarieproffs.

– Jag har 100 stycken i en källarlokal. Där föder jag bland annat upp tilapiyngel och jätte­räkor. Jag har alltid hållit på med det här. Mitt första akvarium fick jag när jag var 5 år. Man bygger upp små mini-ekosystem, det är kul, säger han.

Likt en gigantisk bubbla skjuter växthuset upp ur jorden intill den röda ladugårdsbyggnaden.

– När det snöar glider snön av. Och om markens snötäcke blir riktigt tjockt så isolerar det växthuset. I kombination med soligt väder behöver man då knappt tillsätta någon värme alls, förklarar Björn.

– Då kan man med hjälp av speglar reflektera ner solljuset i fisktanken. Det uppvärmda vattnet jämnar då ut temperaturen över dygnet.

Utanför växthuset blåser det snålt och är blekgrå vinter. Inuti är det minst 17 plusgrader och doftar friskt av växter. Mellan papayaplantor och bananträd står ett teakbord och några udda fåtöljer. I ett annat hörn står en kaffebryggare. Det är en soft arbetsmiljö, säger Björn som med inlevelse berättar om växthusets förträfflighet.

– Hela konceptet är att man för ihop den energisnålaste tekniken och de energisnålaste materialen med den resurssnålaste odling du kan hitta.

Brevid en odlingsbänk ligger en hel hög med nyskördade knallröda tomater.

– Det var de sista för den här skörden. Snart ska vi sätta in nya tomatplantor, säger Björn.

Värms med fjärrvärme

Växthuset stomme är i trä och har ett välisolerat golv. Värme från växthusets topp leds ner i golvplattan vilket jämnar ut temperaturen. I nuläget värms växthuset med fjärrvärme. Tanken är att på sikt kunna värma det med biogas som produceras av gödsel på naturbruksgymnasiet.

Den resurssnåla odlingen kallas aquaponics och innebär att fisk produceras i kombination med växtodling. Fiskarnas avföring bryts ner av mikroorganismer och blir till näring för växterna och växterna renar i sin tur fiskarnas vatten. Vattnet pumpas med jämna mellanrum från fiskarnas tankar till växterna och tillbaka. Systemet är helt slutet och vattnet cirkulerar ständigt. I stort sett är det enda som behöver tillsättas foder till fiskarna.

Björn berättar att det i ett aquaponicsystem går att odla i stort sett vad som helst, var som helst, så länge det finns tillgång till lite energi och näringsämnen – något det enligt honom finns gott om i Sverige.

– Här har vi mycket spillvärme och mycket plats. Tänk bara på alla tomma hustak med ventilationsfläktar som året om sprutar ut 22-gradig värme. Det är ju i stort sett bara att sätta ett skal på taket så har du ett växthus!

Tilapiafiskarna som lever i en stor tank inuti växthuset är en sötvattensfisk från Afrika som kan äta nästan vad som helst. Dessutom är de mycket effektiva omvandlare av foder jämfört med andra produktionsdjur som gris och kyckling.

– I nuläget får fiskarna vanligt fiskfoder. Men tanken framöver är att kunna föda upp dem på restprodukter av något slag i kombination med spannmål odlat i växthusets närhet, säger Björn.

Världens befolkning växer och en allt större andel av jordens invånare bosätter sig i städer. Samtidigt står världen inför klimatförändringar som kommer förändra möjligheterna att producera mat. Dessutom sinar den billiga oljan. Utifrån den bakgrunden lyfts odling i städerna fram som ett viktigt alternativ för framtiden. Och Björn är optimistisk inställd till aquaponics möjligheter att möta framtidens utmaningar.

– Jag tror att det kan vara ett fantastiskt bra verktyg för att skapa en väldigt stor hållbar urban odling, för att uttrycka mig kort. Jag ska inte säga att städer kan bli helt självförsörjande, men om näringsämnen från avlopp och andra restprodukter tas tillvara kan vi producera en hel del i staden.

En teknik på frammarsch

Aquaponics är på frammarsch på flera håll i världen, både i stor och i liten skala. I Köpenhamn planeras en stor försöksanläggning på ett hustak i centrum. Några amerikanska ingenjörstudenter har skapat ett minisystem för hemmabruk och klassrumsmiljö. Aquaponicanläggningar drivs dessutom kommersiellt på sina håll, bland annat i Nederländerna. I Stockholm finns Sweden Urban Farms – ett projekt som syftar till att skapa en urban farm med bland annat aquaponics, café och kursverksamhet.

Men i det stora hela går det trögt i Sverige, berättar Björn.

– Det talas ofta fint om stadsodling men ingenting händer. Problemet är åsikten att i Sverige har vi det väldigt bra och vi kommer fortsätta att ha det väldigt bra så därför behöver vi inte göra någonting. Behöver vi mer sallad, ja då är det bara att ta och köpa mer sallad från Italien och sätta det på ett flygplan och frakta hit det. Även de som styr tänker så. Och då blir det inga incitament för att skapa hållbara produktionssystem.

Utifrån kan aquaponicsystemet se teknik- och energiintensivt ut. Vattenpumpar, tankar till fiskarna, värmesystem och tillskottsbelysning under årets mörka dagar. Är det verkligen ett lämpligt alternativ för oss i Sverige, som ändå har gott om åkermark?

– Grundkomponenterna är relativt enkla i ett sådant här system. Ett vanligt jordbruk kräver jordbruksmaskiner av olika slag som är dyra och jordbearbetning kräver mycket energi. Det mest avancerade här är den eldrivna vattenpumpen. Vanligt jordbruk kan kombineras med aquaponics och på så vis kan man effektivt ta vara på restprodukter.

Aquaponicsystem kan inte KRAV-certifieras eftersom grödorna inte växer i jord och delvis får konstljus. Hur ser du på det?

– Jag tycker att det är en för fundamentalistisk syn på vad ren och bra mat är. Min högst personliga åsikt är att det finns en ekojordsfundamentalism där själva jorden, strukturen är helig. Och visst, jorden fungerar fantastiskt bra med alla sina svampar och bakterier. Men vi kan inte föda en växande befolkning med enbart mat odlad i ekologisk jord. Aquaponicsystem är ju enligt miljömålen idealiskt! Det släpper inte ut något överhuvudtaget och producerar en massa bra fisk och grönsaker.

Josef Ingvarsson

DIGITAL PRENUMERATION

TVÅ VECKOR GRATIS!

Läs alla artiklar från Dagens ETC utan kostnad första två veckorna. Därefter är priset 199 kronor/månad. Ingen bindningstid. Du får dessutom Dagens ETC direkt till din mejl, alla dagar i veckan. Beställ för att läsa direkt.

Genom att klicka på ”Prenumerera” godkänner du prenumerationsvillkoren och samtycker till att ETC-företagen hanterar dina personuppgifter

Aquaponics

Består av ett slutet system där näringsrikt avloppsvatten från fiskodling förs vidare till växter som i sin tur fångar upp näringen och renar vattnet. Slutligen återförs vattnet till fiskarna. På så vis får växterna precis så mycket näring och vatten de behöver.

Skörden blir fem till tio gånger större jämfört med konventionellt växthusodling eftersom grödor kan planteras väldigt tätt.

Källa: Aquaponics Sweden