Klimat.

2020-12-27 06:10
  • Fossila bränslen delar inte bara Narrabris befolkning utan hela Australien. På ena sidan står de som förespråkar förnybart och att Australien leder det globala miljöarbetet. På andra sidan finns människor som vill ha kvar jobben på landsbygden.   Bild: Johan Augustin
    Fossila bränslen delar inte bara Narrabris befolkning utan hela Australien. På ena sidan står de som förespråkar förnybart och att Australien leder det globala miljöarbetet. På andra sidan finns människor som vill ha kvar jobben på landsbygden. 
  • John Tough berättar att det står många ­personer redo att aktivt sabotera Santos storskaliga utvinning när den sätter igång. Bild: Johan Augustin
    John Tough berättar att det står många ­personer redo att aktivt sabotera Santos storskaliga utvinning när den sätter igång.
  • Sally Hunter startade initiativet Geni Energy i Narrabri. Bild: Johan Augustin
    Sally Hunter startade initiativet Geni Energy i Narrabri.
  • Stuart Murray på sina marker. Han kallar regeringen för ”the carbon club”, vars beslut resulterar i nya värmerekord, skogsbränder, torkperioder och översvämningar. Bild: Johan Augustin
    Stuart Murray på sina marker. Han kallar regeringen för ”the carbon club”, vars beslut resulterar i nya värmerekord, skogsbränder, torkperioder och översvämningar.
  • Kolbrytning av Whitehaven i Narrabri. Bild: Johan Augustin
    Kolbrytning av Whitehaven i Narrabri.
  • Några av gasborrhålen i Pilliga. Bild: Johan Augustin
    Några av gasborrhålen i Pilliga.
  • Att Australien fortfarande inte lyckats ta sig ur fossilberoendet beror delvis på att landet är rikt på naturtillgångar som kol, gas och råolja. Bild: Johan Augustin
    Att Australien fortfarande inte lyckats ta sig ur fossilberoendet beror delvis på att landet är rikt på naturtillgångar som kol, gas och råolja.
  • Steven Booby visar upp Pilligaskogen. Skogen, som täcker tre tusen kvadratkilometer, är uppdelad i nationalpark och andra skyddade områden. Bild: Johan Augustin
    Steven Booby visar upp Pilligaskogen. Skogen, som täcker tre tusen kvadratkilometer, är uppdelad i nationalpark och andra skyddade områden.
  • Lokalborna oroar sig framför allt för att gasutvinningen ska leda till läckor i grundvattnet.   Bild: Johan Augustin
    Lokalborna oroar sig framför allt för att gasutvinningen ska leda till läckor i grundvattnet. 
  • ”Vad händer när floderna torkar ut och vi inte kan bevattna längre?” undrar Stuart Murray. Bild: Johan Augustin
    ”Vad händer när floderna torkar ut och vi inte kan bevattna längre?” undrar Stuart Murray.
Puffetikett
Dagens ETC

Här byggs nya gasfält – mitt i brinnande klimatkris

Gasutvinningen kring australiensiska Narrabri har fått klartecken att påbörjas i stor skala. Orts­befolkningen är delad när det gäller synen på den fossila energikällan. Samtidigt hotas såväl grundvattnet som landets klimatmål av planerna.

– Fuck Santos! skriker Tameeka Tighe.

Hon står mitt på en gata i centrala Sydney och blockerar bilisterna som tutar och inte kommer förbi. Hennes ord överröstar bilarna.

– Vi är Gomeroifolket. Detta är vårt land, och vi tänker inte flytta på oss, fortsätter Tameeka, samtidigt som en handfull poliser försöker övertala henne att kliva åt sidan.

Tameeka Tighe leder dagens demonstration där ett hundratal deltagare protesterar mot att australiensiska olje- och gasbolaget Santos har fått grönt till gasutvinning kring samhället Narrabri i norra New South Wales.

– Santos är beredda att förstöra världens största färskvattenreservoar när de borrar efter fossilgas. Vi måste skydda marken, förklarar Tameeka efter demonstrationen.

Ortsbefolkningen är delad

Det håller även Sally Hunter med om. I september startade hon initiativet Geni Energy, som hon kallar en ren energi- rörelse, som en slags motaktör till Santos gasutvinning kring Narrabri.

Att Santos nu fått grönt ljus för ­utvidgad fossilgasutvinning leder till att Australien får allt svårare att klara Paris-avtalets åtaganden. Samtidigt är ortsbefolkningen delad när det gäller synen på gasen, förklarar Sally Hunter. Löften om nya jobb står mot naturvärden.

Hon säger att de utlovade nya jobben i första hand inte kommer gå till lokalbefolkningen, utan till kontrakterade utomstående.

– Och gasen kommer gå till stora städer som Newcastle och Sydney. Vi kommer inte få ta del av den.

– Det är klart att vi vill ha fler jobb, men inom sol och vind, inte inom fossila källor.

Genom Geni Energy vill Sally Hunter öka möjligheterna för lokalbefolkningen att producera egen el med hjälp av solpaneler och batterier. Hennes egen familj har installerat solpaneler på hustaket och hon berättar att systemet tar fyra år att betala av med billigare elkostnader för att sedan vara självförsörjande.

Målet för 2021 är att 100 Narrabri-hushåll installerar solpaneler vilket skulle innebära att en femtedel av elen kan säljas vidare till nätet. Sally Hunter vill inte se stora vind- och solparker i området utan föredrar småskalig installering som ger varje hushåll sin egen rätt till elen. Hon beskyller tidigare regeringar, med framför allt premiärminister Tony Abbot i spetsen, för fallerade satsningar på förnybara källor.

– Det är dags att klippa banden till fossilindustrin och gå vidare, säger hon

Håller bolagen på avstånd

En som länge har kämpat mot kol- och gasbolagen i Narrabri är djurbonden Stuart Murray. När ett av Australiens största kolbolag, Whitehaven, ville bryta kol på Stuart Murrays mark höll han dem på avstånd. Samtidigt har Santos, som utfört provborrningar i området under ett decennium, övertygat många markägare att få tillgång till betesmarkerna.

– Santos har köpt upp dem, men det har inte funkat med mig, säger Stuart Murray som var med och startade organisationen ”People For The Plains”, en proteströrelse mot fossilindustrin.

Lokalborna oroar sig framför allt för att gasutvinningen ska leda till läckor i grundvattnet. Under Narrabri ligger en av världens största färskvattenreservoarer,  The Great Artesian Basin, som täcker en femtedel av Australiens yta.

Föroreningar i samband med gasutvinning kan få ödesdigra konsekvenser för lantbruket och naturen. Men det är inte huvudorsaken till varför gasutvinningen får Stuart Murray att se rött.

– Klimatförändringarna är det största hotet mot att vattnet tar slut, säger han och visar upp en av de anlagda dammarna som hans kor dricker vatten ifrån.

Fast i fossila bränslen

Australien har redan fått känna av hur extremvädren blir allt mer intensiva i spåren av den globala uppvärmningen. Förra årets katastrofala bränder gick till historien som de mest utbredda någonsin i landet. Samtidigt har torrperioderna blivit allt mer utdragna och för tillfället har kraftiga skyfall översvämmat kustsamhällen i norra New South Wales. Att i ett sådant läge satsa på fortsatt fossil utvinning är enligt Stuart Murray vanvettigt. Australien ligger i dag i toppskiktet när det länder som släpper ut högst utsläpp av växthusgaser per capita – något han anser har sin grund i ”ett behov skapat av fossilindustrin”.

– Det finns så mycket sol och vind vi kan använda i Australien istället, säger han.

Att Australien fortfarande inte lyckats ta sig ur fossilberoendet beror delvis på att landet är rikt på naturtillgångar som kol, gas och råolja, vilka också utgör några av de största exportprodukterna. Dessutom har fossilindustrins lobbyorganisationer stor makt, och de får även stöd av politikerna. Ett talande exempel är när premiärminister Scott Morrison för några år sedan tog med sig en kolbit in parlamentet och deklarerade hur bra det var för landets ekonomi.

Stuart Murray, å andra sidan, kallar regeringen för ”the carbon club”, vars beslut resulterar i nya värmerekord, skogsbränder, torkperioder och översvämningar.

– Men regeringen skyller ifrån sig och säger att det är pyromaner ligger bakom bränderna.

Stuart Murray berättar att Santos företrädare i tidigare uttalanden sagt att man inte kan garantera grundvattenkvaliteten, som nu hotas på grund av de 850 borrhåll som ska anläggas för att pumpa upp gasen. Dessa uttalanden har även lett till att försäkringsbolagen backar.

– De vägrar att försäkra marken, säger han.

Med den globala uppvärmningens förhöjda temperaturer kan det bli svårt för lantbrukare och djurhållare att bo kvar på landsbygden i New South Wales.

– Vad händer när floderna torkar ut, och vi inte kan bevattna längre? säger Stuart Murray och sammanfattar läget:

– Vi är redan djupt nere i skiten. Hur illa det blir beror på hur snabbt vi kan reducera utsläppen.

Källan till liv

Att vatten är livsviktigt kan även Steven Booby intyga, och i hans fall från ett mer spirituellt perspektiv. Steven Booby är kulturutövare inom Gomeroifolket och han undervisar människor i bland annat gomeroikulturen. Vatten är, säger han, källan till liv och anses heligt.

Steven Booby har stor kännedom om olika växter och djurarter i området. Medan vi vandrar genom Pilliga-skogen, där Santos redan har anlagt ett flertal borrhål och planerar många fler, talar han om vilka träd och växter som har medicinska egenskaper. Skogen, som täcker 3000 kvadratkilometer, är uppdelad i en nationalpark och andra skyddade områden. Regionen anses vara en av östra Australiens viktigaste för biologisk mångfald med över 300 inhemska djurarter, bland annat hotade koalor.

Enligt Steven Booby, som inte har mycket till övers för landets politiker, agerar regeringen på samma sätt som när Australien togs över av engelskmän i slutet av 1700-talet.

– De plundrar oss på naturresurser. Det är samma ideologi då som nu, säger Steven Booby.

Fossila bränslen delar inte bara Narrabris befolkning utan hela Australien. På ena sidan står de som förespråkar förnybart och att Australien leder det globala miljöarbetet. På andra sidan finns människor som vill ha kvar jobben på landsbygden. Kol och gas har på många ställen hållit liv i en landsbygd som annars snabbt avfolkas.

En av dem som  är för fossilgasindustrins etablering i området är Melissa Richardson, som driver en tidningsbutik i Narrabri. Eftersom ämnet är infekterat hon vill hon inte ställa upp på bild.

– Alla flyttar härifrån, staden håller sakta på att dö ut, säger hon och konstaterar:

– Gas är bra för Narrabri, det gör att våra ungdomar stannar kvar och hittar jobb här.

Narrabris borgmästare Ron Campbell, även han för gasutvinning, vill inte ställa upp på en intervju. Likaså avböjer Santos företrädare att tala med media.

Förorenar miljön

Innan Santos tog över utvinningen år 2011 var det bolaget Eastern Star Gas som utvann gas i Pilliga-skogen. Precis innan övertagandet inträffade ett stort läckage, där tusentals liter förorenat vatten från 16 borrhål läckte ut i marken och bäckarna. 

John Tough, som tidigare arbetade för Eastern Star Gas visar upp platsen där läckaget skedde. Det har gått ett decennium och marken är fortfarande till stor del bar, sedan det salthaltiga vattnet och kemikalierna som kom upp från borrhålen slog ut växtligheten. Santos nuvarande planer på att utvinna gas från 850 borrhål kommer innebära nya storskaliga läckage, menar John Tough.

Han berättar att det står många ­personer redo att aktivt sabotera
Santos storskaliga utvinning när den sätter igång. Att företaget sticker huvudet i sanden och inte kan svara på hur de ska undvika föroreningarna tycker han är oacceptabelt.

– De kommer inte följa regelverken. Kemikalierna kommer rinna ner i floderna – hela vägen till Adelaide.

800dagar

Övergång till förnybara källor

Narrabris gasprojekt, som kostar 3,6 miljarder AUD (22,5 miljarder SEK), har godkänts av både den federala regeringen och den i New South Wales. Det kommer täcka 1000 hektar av Pilliga-skogen och betesmarker. Projektet, som innebär att gas kan börja utvinnas under 2021, kommer löpa under 20 år och ska enligt Santos täcka halva elbehovet i New South Wales.

Naturgas (även kallad fossilgas), som står för en fjärdedel av världens energiförsörjning, blir allt populärare globalt. Många länder, inklusive Australien, vill använda naturgas i övergången till förnybara källor. Gasen innehåller till största del metan som är en väldigt stark växthusgas. Metanutsläpp från naturgasutvinning är en bidragande orsak till den globala uppvärmningen. 

Gomeroifolket

Gomeroifolket är den andra största gruppen av ursprungsbefolkningar på Australiens östkust. Deras områden täcker omkring 80 000 kvadratkilometer land och flodsystem. Deras språk är Gamilaraay och livsstilen tar hänsyn till naturen och vill leva i balans med den.