Klimat.

2020-07-01 13:00
Annette och Jacob Gustawsons våtmark på Billinge gård är multifunktionell. Den fungerar som kolsänka och växtnäringsfälla, bidrar till ökad biologisk mångfald och fungerar som skydd mot översvämningar och vattenbuffert vid torrperioder.  Bild: Lotta Silfverbrand
Annette och Jacob Gustawsons våtmark på Billinge gård är multifunktionell. Den fungerar som kolsänka och växtnäringsfälla, bidrar till ökad biologisk mångfald och fungerar som skydd mot översvämningar och vattenbuffert vid torrperioder.
Puffetikett
Dagens ETC

”Ett otroligt incitament, så det var inget att diskutera”

Som så många lantbrukare drabbades mjölkbönderna Anette och Jacob Gustawson hårt av torkan sommaren 2018. För att slippa återuppleva eländet bestämde de sig för att anlägga en våtmark.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Anette och Jacob Gustawsons har skaffat sig fin utsikt i form av en två hektar stor våtmark och bevattningsdamm på Billinge gård i Uppland. När behov uppstår är planen att införskaffa ett bevattningssystem för att säkra betestillväxten intill gården.

– Korna måste kunna beta nära ladugården, och det känns viktigt att vara rustad inför torra somrar. Dessutom fungerar den ju som näringsfälla för fosfor och kväve, vilket gör att risken för övergödning nedströms minskar, säger Jacob Gustawson.

– Man känner sig lite rikare när man har vatten på ägorna, och för den biologiska mångfalden har den gjort susen. Vi har sjukt mycket fåglar här, tranor, änder, tofsvipor, och inte minst svanar. Varje kväll kommer ett 20-tal svanar in­flygande från olika håll. De skitar förvisso ner en del, och för ett himla liv, men de är vackra och trevliga att se på, säger Anette Gustawson.

För naturen och miljön har våtmarken alltså redan börjat göra verkan. Och den har ökat fastighetens värde. Hur lönsam den blir i ekonomiska termer på sikt återstår att se.

– Det beror ju till stor del på väder och vind, men varje kilo korna kan beta ute innebär ett kilo mindre ensilage att slå, hämta och lagra. Det innebär att vi kommer att spara en hel del energi per kilo när be­hovet väl uppstår, säger Jacob Gustawson.

Tidigare sjö

Platsen för våtmarken på Billinge gård är noggrant utvald. Den är anlagd i en naturlig sänka som tidigare varit en sjö. Som så många andra vatten­drag i Sverige torrlades den en gång i tiden till förmån för odlingsbar mark.


Prenumerera på ETC:s Klimatnyhetsbrev

 

Tack vare att ett dike går genom gården, som på platsen för våtmarken har en fallhöjd på närmare två meter, kunde de dämma upp vatten med hjälp av en dammvall tvärs över sänkan, i stället för att gräva sig till en helt ny våtmark.

Sören Eriksson, som är våtmarkskonsult, berättar att det finns flera fördelar med att återskapa en tidigare dränerad våtmark i stället för att gräva en helt ny.

– Dämda vatten blir alltid finare än grävda eftersom de ser mer naturliga ut, passar bättre in i landskapet och får mer varierande vattendjup. För den biologiska mångfalden är det en fördel att stränderna blir flikiga, vilket innebär att de blir mer variationsrika. Dessutom blir det betydligt billigare. En våtmark i den här storleken kan kosta omkring 1,5 miljoner att skapa om man gräver en ny. Så besparingen i det här fallet ligger nog på omkring en miljon.

Stöd avgörande

Att anlägga en våtmark är alltså ett kostsamt projekt för den enskilde lantbrukaren. Men att ta steget från tanke till handling var ändå lätt för paret Gustawson.

– Vi fick 90 procent av anläggningskostnaden i miljöstöd via Landsbygdsprogrammet. Ett otroligt incitament, så det var inget att diskutera. Allt har gått väldigt smidigt. Vi fick tillstånd för vattenverksamhet väldigt snabbt och sen fick vi bra hjälp av en konsult, Sören Eriksson från Hushållningssällskapet, som skötte all planering. Dessutom hade vi turen att få tag på en väldigt duktig gräventreprenör som hjälpte oss med utformningen och grävarbetet. Och vi är väldigt nöjda med resultatet, säger Jacob Gustawson.

– Eftersom en våtmark är skötselkrävande så måste man först och främst ha eget intresse för det. För att det ska bli riktigt bra bör man också ha ett landskap med goda förutsättningar, det vill säga ett landskap med inslag av naturliga fallhöjder och lutningar så att man kan dämma upp vatten i stället för att gräva nytt. Sist men inte minst krävs ekonomisk ersättning i form av miljöinvesteringsstöd, säger Sören Eriksson.

800dagar