Staffan Laestadius forskning och nyligen utgivna bok ”Klimatet och omställningen” handlar om hur Sverige kan klara klimatmålen och samtidigt behålla sin konkurrenskraft.
– Klimatomställningen handlar inte bara om nytt bränsle i gamla tankar, utan den innebär nya systemlösningar. De gamla systemlösningarna som inte är hållbara måste kraftigt reduceras. Dit hör flyget och dit hör privatbilarna.
För att klara klimatmålen måste flygandet i Sverige minska med sju procent per år, och halveras fram till 2030, beräknar Laestadius. Det finns inga genvägar. Innan 2030 finns elektriskt drivna flyg ”inte på kartan”, medan vätgasdrivna flygplan skulle kunna vara en möjlighet – efter 2030. Biobränslen – många svenska politikers stora förhoppning – minskar inte utsläppen på kort sikt, och det räcker inte till för att ersätta allt bränsle i flyg- och fordonstrafiken.
Dubbla koldioxidutsläppen
Många andra klimatforskare kritiserar idén att elda träd och annan biomassa för att köra flygplan.
– Biobränslen är inte koldioxidneutrala utan kan tvärtom ge dubbelt så stora koldioxidutsläpp som de mest effektiva fossila bränslena. Besparingen kommer först över tid och är teoretisk, sa Anders Lindroth, professor emeritus i naturgeografi på Lunds universitet, till Dagens ETC tidigare i år.
Staffan Laestadius anser att svenska politiker är fast i en statisk bild av konkurrenskraft.
– De agerar som om konkurrensförmågan skulle skapas av dagens teknik och dagens lösningar. Den framtida konkurrensen gäller hur de framtida systemen ska se ut, säger Laestadius och fortsätter:
– Det finns teknik för omställningen, men det finns uppenbarligen inte politiker för det. De flesta politiker är livrädda för en strukturomvandling, de ropar bara efter mera forskning och mer teknik.