Klimat.

2019-07-30 13:20
Bild: Petar Petrov/AP/TT
Puffetikett
Dagens ETC

Bekräftat: Radioaktivt moln kom från Ryssland

Det radioaktiva moln som drog in över Europa hösten 2017 härstammade från en rysk anläggning för kärnavfall. Det här bekräftar flera oberoende forskningsinstitut i ny studie.

I september 2017 spreds ett radioaktivt moln över stora delar av Europa. Händelsen uppmärksammades föga i medier och den stora allmänheten lämnades därmed ovetandes, men det mystiska molnet skapade desto mer kontrovers bland europeiska forskningsinstitut.

Ett internationellt forskarlag har nu spårat det radioaktiva molnet till en rysk källa. Enligt rapporten, som publicerades i den vetenskapliga tidskriften PNAS, har dock varken människor eller djur utanför det direkta närområdet för olyckan kommit till skada.

Ryska myndigheter har konsekvent nekat ansvar för utsläppet av isotopen ruthenium-106 och förseningen i att identifiera källan har bestulit forskare på nödvändiga bevis för att kunna förhindra en framtida läcka.

”Den publicerade datan är inte tillräcklig för att fastställa utsläppets ursprung” hävdade det statsägda kärnkraftföretaget Rosatom när utsläppet uppdagades.

Istället antydde man att en satellit hade brunnit upp och utsöndrat radioaktiva ämnen i atmosfären, något som det franska institut, IRSN, som larmade om olyckan bedömde som ”mycket osannolikt”.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

1300 prover

Det är nu ”bortom all tvivel” att läckan härrörde från Ryssland, konstaterar den tyska forskaren Georg Steinhauser, som var en del av det internationella forskarlag som analyserat fler än 1300 prover från Europa och andra platser i världen.

– Man kan tro att en sådan här händelse skulle spridas som en löpeld i dagens Facebook och Twitter-tider. Men gjorde den inte, säger Georg Steinhauser enligt Washington Post.

Rapporten visar att utsläppet inte kom från en reaktorolycka utan från en upparbetsanläggning för använt kärnbränsle. Platsen för olyckan fastställs till södra Ural, med största sannolikhet från atomanläggning Majak – samma plats som den första kärnolyckan skedde 1957.

Farligare än befarat

Den svenska Strålsäkerhetsmyndigheten gjorde först bedömningen att de radioaktiva halterna i molnet var låga. Läckta dokument från Tyskland visar dock att utsläppet var betydligt mer radioaktivt än man hade befarat – en femma på den sjugradiga Ines-skalan – vilket är i linje med Harrisburgolyckan 1979.

Trots att mängden radioaktiva partiklar som kom in över Europa var försumbara, så är Rysslands mörkning av frågan djupt problematisk menar Fredrik Hassel, ställföreträdande generaldirektör för Strålsäkerhetsmyndigheten.

– Hur stort utsläppet var på plats vet vi dock inte och vi vill inte heller spekulera i det. Vi kommer nog att få reda på det om kanske fem-sex, år, även om vi inte kommer att få några officiella förklaringar på väldigt länge, säger han till TT.

800dagar

DIGITAL PRENUMERATION

TVÅ VECKOR GRATIS!

Läs alla artiklar från Dagens ETC utan kostnad första två veckorna. Därefter är priset 199 kronor/månad. Ingen bindningstid. Du får dessutom Dagens ETC direkt till din mejl, alla dagar i veckan. Beställ för att läsa direkt.

Genom att klicka på ”Prenumerera” godkänner du prenumerationsvillkoren och samtycker till att ETC-företagen hanterar dina personuppgifter

Flera svåra olyckor

Ryssland och före detta Sovjetunionen har råkat ut för flera svåra olyckor med radioaktivitet, den svåraste av dem alla inträffade den 26 april 1986 när reaktor fyra i kärnkraftverket i Tjernobyl i dagens Ukraina exploderade.

Den näst största inträffade i upparbetningsanläggningen i Majak i september 1957, då en tanker innehållande flytande plutoniumrester exploderade.

Nästan exakt 60 år senare, i september 2017, inträffade ytterligare en olycka i samma anläggning då radioaktivt rutenium-106 av okänd anledning spreds ända till Västeuropa.