Klimat.

2016-02-20 14:23
Bild: Patrick Pleul/Picture-alliance/DPA/AP/TT

24 gånger mer utsläpp med Vattenfalls kol

I mars ska sista buden från spekulanter läggas på Vattenfalls brunkolsverksamheter i Tyskland. Lyckas bolaget sälja förlorar Sverige möjligheten att hålla tillbaka utsläppen, och nya investeringar i brunkolsbrytningen kan göras.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på !
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Läs också: Klimatets plan B

Alla nya kraftverk, fabriker och byggnader som byggs med fossil energi som förutsättning kommer att bidra till att låsa fast infrastrukturen i världen så att det blir omöjligt att nå det tvågradersmål som världens ledare tidigare har enats om. 

Fatih Birol, generaldirektör på International Energy Agency, har satt slutdatumet för fossilbundna investeringar till 2017, om ett år. 

Är inte alla investeringar rena då kommer alltför många verksamheter att fortsätta bidra till ökade utsläpp, och omintetgöra andra klimatsatsningar. 

Stefan Hemmingsson, klimatexpert på Världsnaturfonden, säger att målet är viktigt.

– Det här är vad IEA sa 2011, utifrån sina egna beräkningar. De är fortfarande väldigt relevanta.

– Nu när politikerna vid klimattoppmötet kommit fram till att man vill hålla temperaturhöjningen under 1,5 grader vore det väldigt bra om man kom med nya beräkningar. Kanske måste en del anläggningar skrotas i förtid för att målet ska nås. 

Nyinvesteringar i kraftverk, fabriker och hållbara byggnader är vad som i klimatsammanhang brukar kallas en lågt hängande frukt. Det vill säga att om nyinvesteringar är klimatneutrala får världen mer tid att göra sig av med tyngre och äldre utsläppshärdar. 

Och det går framåt. Globalt var mellan 50 och 60 procent av alla satsningar förnybar energi förra året, mot tio procent för tio år sedan. I Europa är nysatsningarna uppe i 70 procent förnybart. Men det räcker alltså inte, och det finns hot mot utvecklingen.

– Gasbolagen håller på att etablera en idé i många europeiska länder att de är de enda som kommer att kunna stabilisera energisektorn när det blir fler förnybara energikällor. Det stämmer inte, och det är viktigt att så lite som möjligt av nyinvesteringarna sker i gas, säger Stefan Hemmingsson.

Ett underpris

I Sverige är de flesta nyinvesteringar i energisektorn förnybar, och man har precis börjat villkora biståndspengar så att de i första hand går till förnybara energiinvesteringar. Miljömålsberedningen vill nu dessutom låsa fast kursen så att de totala koldioxidutsläppen minskar med 85 procent till 2045, ett mål som tidigareläggs från 2050. Men Vattenfalls fossila ägande utomlands är en blind fläck. 

Miljöorganisationen Greenpeace driver just nu en kampanj där man försöker förmå regeringen att inte sälja av statligt ägda Vattenfalls tyska innehav. Något som, om organisationen lyckades, skulle ligga i linje med IEA:s mål, eftersom flera av fyndigheterna som man vill sälja ännu är outnyttjade. 

– Vattenfalls nya brunkolsgruvor som riskerar att öppnas motsvarar vad vi släpper ut i Sverige på 24 år, säger Em Peterson som jobbar med globala energifrågor inom Greenpeace. 

– Säljs den vidare är det stor risk att den nya ägaren kommer att ta tillgångarna i bruk, även de fem kolbrott som Vattenfall ännu inte har öppnat. Om Vattenfall låter kolet stanna i marken och avvecklar så bidrar man däremot stort till utvecklingen. Det skulle vara en oerhört viktig signal. 

Greenpeace har tidigare granskat Vattenfalls bokslut och hänvisat till finansanalytiker som värderat den tyska verksamheten till en tiondel av vad bolaget tänkt sig, omkring tre miljarder.

”En viktig pusselbit”

När Vattenfall i höstas annonserade att man ville sälja av de tyska tillgångarna gick Greenpeace ut och lade bud på verksamheten. Men eftersom ingen specifik summa nämndes och Greenpeace vill överta verksamheten i form av en stiftelse för avveckling, där också klimatkostnaden räknas in i kalkylen, uteslöts de ganska snabbt från processen av Vattenfall. 

– De menade att budet var oseriöst. Det var det inte, det fanns ett väldigt seriöst utarbetat underlag, som byggde på att lönsamheten kommer att sjunka, säger Em Petersson.

Också Stefan Hemmingsson på WWF tycker att Vattenfalls ägande är en viktig pusselbit om Sverige vill bidra till minskade koldioxidutsläpp. Men miljöministern Åsa Romson har hittills krasst konstaterat att Miljöpartiet och Vänsterpartiet inte har majoritet för en sådan politik, även om hon helst skulle se att Vattenfall lät bli att sälja. 

ETC har försökt nå ledande S-politiker i frågan, bland annat näringsutskottets ordförande Jennie Nilsson, men ingen vill uttala sig. Jennie Nilsson hälsar genom sin pressekreterare att ägardirektiven som riksdagen satt upp för Vattenfall hindrar att man agerar och menar att de politiska förutsättningarna inte har ändrats sedan man senast diskuterade frågan.

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.

Ett år kvar

2017 måste alla nya kraftverk, byggnader och fabriker som byggs utesluta drift med fossila bränslen. Gör de inte det kommer andra klimatåtgärder gå om intet. Men vad gör Sverige och världen? ETC tar tempen på situationen ett år före deadline.

2011 satte International Energy Agency, IEA, upp en gräns för när alla nyinvesteringar i infrastruktur måste vara fossilfria för att världen ska nå det gamla målet att hålla uppvärmningen under två grader. Året är 2017. 

IEA:s argument bygger på att världen annars kan drabbas av en inlåsningseffekt eftersom nya fossilinvesteringar kommer att fortsätta användas i flera år. Denna inlåsningseffekt skulle ensam kunna äta upp effekterna av andra klimatsatsningar och göra tvågradersmålet omöjligt.

Världens regeringar har nu kommit överens om att hålla uppvärmningen under en och en halv grad, vilket reser frågan om fossila strukturer måste skrotas i förtid.

Relaterade artiklar