BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Hur detta ska ske har resulterat i en infekterad debatt med Sverige och andra skogrika EU-länder i ena hörnet och bland andra EU-kommissionen, Tyskland och Storbritannien i den andra. Skogsländerna vill behålla ett utrymme för skogsindustrin att möta efterfrågan på skogsprodukter för en grön omställning, medan andra länder kämpar för att säkerställa skogen som en slukare av koldioxid ur luften.
– Skogen har stor potential att vara ett viktigt verktyg för en hållbar produktion. Vi vill inte att EU begränsar möjligheten att använda skogen som klimatresurs, säger Jytte Guteland (S), EU-parlamentariker i miljöutskottet.
Den svenska regeringen samt Alliansen och Sverigedemokraterna (som är de som står bakom den svenska förhandlingspositionen) har i stort sett samma åsikter i frågan. EU ska inte lägga sig i svenskt skogsbruk.
10 procent av utsläppen
I dag tar skogen upp 10 procent av EU:s utsläpp av växthusgaser och är på så sätt ett viktigt verktyg för att få ner utsläppen. Förespråkarna av den svenska linjen menar att det går att behålla ett hållbart skogsbruk och samtidigt expandera, medan kritikerna anser att en expansion skulle skada klimatet.
– I princip vore det bästa för klimatet att bara låta skogen stå den närmaste tiden, om man snabbt vill uppnå resultat, säger Anders Lindroth, professor i naturgeografi vid Lunds universitet, och påpekar att även om man planterar ett nytt träd så tar det tid innan det nya trädet kompenserat det nedhuggna.
”Rätt lite om klimatpolitik”
Den stora stötestenen mellan Sveriges linje och EU-kommissionens är referensnivån för när avverkningen ska anses vara en belastning för klimatet och hur den gränsen ska sättas. EU-kommissionen förespråkar en referensnivå som baseras på uppmätta, historiska data över avverkning och tillväxt av skog.
Sverige vill i stället att länderna själva ska få sätta sina referensnivåer efter hur mycket som kan väntas vara en hållbar avverkning i framtiden. Modellen har av Nederländernas miljöminister Sharon Dijksma jämförts med att låta elever sätta sina egna betyg. Risken är att skogsländerna överskattar sin avverkning för att gynna sin industri.
Kritiserar svensk ståndpunkt
Magnus Nilsson, miljökonsult och debattör, är starkt kritisk till Sverige och deras allierade som han menar försvagar EU:s klimatpolitik.
– I det korta perspektivet måste man göra allting. Man måste lagra in koldioxid och man måste hålla nere utsläppen. Men länder som är starkt beroende av skogsbruk vill inte att EU ska uppmuntra markägare att lagra in kol i landskapet. De vill inte ha något som kan hämma deras skogsbruk. Det handlar rätt lite om klimatpolitik utan om att de vill kunna öka sina avverkningar, säger han.
Även om Sverige lyckas med ett hållbart skogsbruk så är det här ett regelverk för alla EU-länder, påpekar Magnus Nilsson.
– Sverige kan säkert förvalta sin skog. Men vi snackar om regler för hela Europa. Om Sverige får sin vilja igenom ger man klartecken för andra länder att ösa på.
Men Fredrick Federley (C) har en annan syn. Han tror tvärtom att en referensnivå som baseras på historiska data kommer leda till felaktiga avverkningsnivåer.
– Bygger man beräkningsmetoden på historiska avverkningsnivåer riskerar man att sätta alltför höga nivåer för vissa medlemsstater ifall denna råkade ha stora skogsområden som var redo för avverkning under just den historiska referensperioden. Detta riskerar att öppna upp för allt för stora avverkningsmöjligheter som inte bygger på den avverkningsbara skog som faktiskt finns i medlemsstaten.
Med skogen som ursäkt
Om ett lands skogsmark tar upp mer koldioxid ur luften än vad skogsbruket släpper ut ska den vinsten bli en kredit som kan växlas mot mer utsläpp inom andra kategorier. Tanken är att det ska ge länder utrymme att prioritera och därmed bekosta omställningen.
Men det finns en rädsla för att det här öppnar upp för länder att sänka sina ambitionsnivåer. När prognoser av avverkning användes inom ramen för Kyotoprotokollet ledde det till att skogrika länder överskattade sina avverkningsnivåer.
De svenska EU-parlamentarikerna verkar överens om att en sådan kredit inte ska få nyttjas för att sänka ambitionsnivån. I stället vill de hellre ta bort skogens avtryck ur utsläppshandeln.
– Det ska inte kunna användas som kryphål för att vara mindre ambitiös. Om man väljer en framåtsyftande referensnivå ska man inte kunna nyttja en sådan flexibilitet, säger Jytte Guteland.
Många av dessa frågor är fortfarande uppe för debatt. I höst ska hela EU-parlamentet besluta i frågan innan förhandlingar inleds med medlemsstaterna.
