EU:s naturrestaureringslag började gälla i augusti förra året, men medlemsländerna har fram till februari nästa år att presentera ett förslag till EU om hur man ska leva upp till lagen. Nu har Naturvårdsverket skrivit ett utkast till restaureringsplan. 

Trots att regeringen har valt lägst möjliga ambition när det gäller arealer som ska restaureras inom jord- och skogsbruket, innehåller förslaget en hel del radikala åtgärder som, om de genomförs, kommer att innebära stora förändringar.

Lagen omfattar alla typer av ekosystem, som skog, våtmark, jordbruksmark, fjäll, hav, sjöar och andra vattendrag, men också urbana grönområden. Förutom att livsmiljöer ska restaureras, får det heller inte ske någon förlust av sådana fram till 2030. Naturvårdsverket skriver exempelvis att ”många delar av den pågående markanvändningen (skogsbruk) skulle kunna vara exempel på åtgärder som medför avsevärd försämring.” Det är ett byråkratiskt sätt att uttrycka en kraftig kritik mot dagens skogsbruk. Om nuvarande livsmiljöer inte får försämras skulle det få omfattande konsekvenser.

EU-lagen kräver att 20 procent av den produktiva skogsmarken ska utgöras av träd med olika ålder. Siffran i Sverige är idag 13 procent. Naturvårdsverket skriver i sitt förslag att det inte kommer att räcka att skydda skog om Sverige ska uppnå kravet. Därför vill man utreda alternativa brukningsmetoder till det utbredda kalhyggesbruket.

Beträffande lantbruket så har det stormat en hel del. Artdatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet ansåg att 2,2 miljoner hektar naturbetesmarker borde restaureras, men regeringen beslutade 100 000 hektar. Även här stöter regeringens linje på patrull från Naturvårdsverket, som vill se en ökad grad av ekologiskt brukad mark samt ”återskapa ett mosaikartat landskap även utanför de kvarvarande hävdade gräsmarkerna”. Det innebär ett landskap som blandar olika marktyper som åker, äng, betesmark och skog och det skulle vara en stor förändring mot dagens växande monokulturer av antingen virke eller spannmål.

Naturvårdsverket lyfter också att det finns en konflikt mellan dagens synsätt där den brukade naturen indelas i snäva definitioner som skog, åker, betesmark med mera, och att nu istället restaurera livsmiljöer som kan spänna över flera olika marktyper. Med andra ord förespråkar Naturvårdsverket att vi i grunden förändrar vårt förhållande till naturen.

För städerna innebär EU-lagen att grönområden och trädtäckning inte får minska. Efter 2030 ska det också ske en ökning till ”tillfredsställande nivåer”. Exakt vad det innebär vet man inte idag. Men på Boverket är man övertygad om att detta kommer att innebära en stor förändring.

– Den urbana naturen får en helt ny roll i politiken. Grönområdena ska inte längre betraktas som ett dekorativt inslag, utan som en grundläggande infrastruktur för klimat, hälsa och biologisk mångfald, säger Ulrika Åkerlund, landskapsarkitekt på Boverket, till tidningen Hållbart samhällsbyggande. 

Även om svenska städer generellt har mycket grönområden, är det ändå en nedåtgående trend.

– Vi behöver verktyg som gör det möjligt för kommunerna att väga in naturvärden tidigt i planprocessen. Det handlar inte bara om att rita in parkmark, utan om att planera för funktionella ekosystem, säger Ulrika Åkerlund.

Remissrundan avslutades under veckan. Efter omarbetning av planen kommer regeringen fatta beslut och lämna in dokumentet för godkännande av EU.