Klimat & Miljö

Därför kostar ekomaten mer

Publicerad 2 augusti, 2021

Erika Olsson driver en KRAV-certifierad kretsloppsgård i Sörmland. Hon föder bland annat upp Linderöd- och Mangalitzagrisar, och anser att livsmedel som producerats under förhållanden som inte är tillåtna i Sverige, inte borde få säljas här . Bild: Bild: Elisa Olsson

Dagens ETC

Ekomatens andel av dagligvaruhandelns försäljning fortsätter att minska. Mindre marknadsföring pekas ut som en anledning. En annan kan vara handelns kraftiga påslag på priset. – Vi ekobönder får väldigt lite mer betalt. Det stora påslaget sker generellt i förädlings-, grossist- och handelsledet. Det är vår upplevelse, säger Erika Olsson, ordförande för föreningen Ekologiska Lantbrukarna.

Karin Holmberg

Text

EU:s mål är att den ekologiska livsmedelsproduktionen ska öka från 8 till 25 procent år 2030. I Sverige ska 30 procent av jordbruksmarken brukas ekologiskt senast 2030, om regeringen får som den vill. År 2020 var motsvarande siffra 20 procent, en minskning jämfört med året innan. Detta trots ett stort intresse för ekologisk mat, inte minst om den är svensk och närproducerad. Det vittnar den ökande direktförsäljningen över nätet och gårdsförsäljningen om.

I dagligvaruhandeln visar däremot ekomatens andel av försäljningen en nedåtgående kurva sedan 2018. Även om försäljningen tog fart förra året var uppgången långt ifrån lika stor som för den konventionella maten, vilket gör att marknadsandelen ändå fortsätter att minska.