Inrikes.

2021-01-11 12:10
  • Flera anställda vid Försäkringskassan vittnar om hur ledningen kräver fler avslag, granskar redan godkända beslut och bedömer sjukintyg som otillräckliga. Bild: Christine Olsson/TT
    Flera anställda vid Försäkringskassan vittnar om hur ledningen kräver fler avslag, granskar redan godkända beslut och bedömer sjukintyg som otillräckliga.
  • Nils Öberg, generaldirektör  för Försäkringskassan.  Bild: Fredrik Sandberg/TT
    Nils Öberg, generaldirektör för Försäkringskassan.
Puffetikett
Dagens ETC

Vittnesmålen inifrån Försäkringskassan – så pressar cheferna för fler avslag

Avslagen för sjukpenningen har femdubblats de senaste fem åren. För Dagens ETC berättar Försäkringskassans personal om chefernas påtryckningar – för att avslagen ska bli ännu fler.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Anna, 33, handlägger både sjukpenningsfrågor och samordning på Försäkringskassan. Hon tror att hon är en av de på kontoret som gör minst avslag.

– Sen jag började 2015 har det bara blivit hårdare och hårdare. Många gånger skäms jag för att jobba där jag jobbar. Flera gånger har jag funderat på om jag ska jobba kvar, men samtidigt kan jag tänka att sådana som jag som faktiskt behöver vara kvar som motvikt. Så att det inte bara blir avslagsmaskinerna kvar.

Anna känner sig ändå bekväm i sin yrkesroll. Hon menar att hon gör korrekta bedömningar och har hittills kunnat slå ifrån sig en del av direktiven som manar till fler avslag.

–Men det funkar inte hur länge som helst. Jag har suttit i lönesamtal där det de senaste gångerna varit samma sak. Jag fungerar bra på alla sätt och vis, men har alltid samma utvecklingsområde: ”Du behöver öka dina avslag”. När man får det på lönesamtalet blir det svårare att hålla ifrån sig. Min förra chef var inne på att sätta en specialist för att granska mina pågående ärenden, alltså att leta avslag i min ärendekorg. Då var jag så jävla förbannad och visste inte var jag skulle ta vägen. Det är så kränkande att de inte litar på min kompetens. Jag kan inte neka folk pengar för att jag ska uppnå någon slags avslags­procent. Det är så sjukt att prata i de termerna. Jag kan inte heller såga folk vid fotknölarna för att jag ska få en hundralapp mer i lönekuvertet.

”Som att jobba på bandet”

Enligt Anna är viljan att nå fler avslag inget man öppet uttalar i gruppdiskussioner eller på internutbildningar, utan något som beskrivs med andra ord. Däremot finns det en tydligare press på att hålla höga produktionskrav.

– Från ledningshåll fokuserar man mycket på kvantitet istället för kvalitet, som att vi ska jobba på bandet på Volvo. Men det funkar inte så när man jobbar med människor, säger hon.

Sandra, 44, arbetade i fyra år som försäkringsutredare. Trots att hon trivts med kollegorna och haft en bra närmsta chef valde hon till slut att söka ett annat arbete i maj 2020.

– Jag tycker man styrde för mycket mot avslag och tog bort fokus på en långsiktig hållbar återgång till arbete. New public management har också dragits till sin spets på Försäkringskassan där man mäter precis allt man gör i handläggningen. Det skapar en kultur av att man jagar bra siffror och en känsla av att man hela tiden har någon form av övervakning i hur man gör sitt arbete, säger hon.

Regeringen gav 2015 i uppdrag till Försäkringskassan att minska sjukpenningsdagarna till ett snitt på 9,0. 2018 tog man tillbaka det målet, men arbetssätten på Försäkringskassan finns kvar.

– Det står fortfarande i regleringsbrevet att det ska vara långsiktigt låga sjukskrivningstal i landet. Det kommer hela tiden nya direktiv som stramar åt. De kan tala om rättssäkerhet och likabedömningar, men även om de inte säger det rätt ut handlar det i grund och botten alltid om att göra mer avslag, säger Sandra.

Egna tolkningar av lagen

Även för de mest utsatta finns sätt att ge avslag, berättar hon.

– Har man till exempel utmattningssyndrom och inte klarar av något enda jobb, kunde Försäkringskassan säga att du klarar ett arbete utan fysisk och kognitiv ansträngning. Det tycker jag är orimligt, det ligger inte i linje med lagstiftarens intention.

Det som fick bägaren att rinna över för Sandra var när man hösten 2019 började ta in kvalitetssäkringar, det vill säga specialister som granskar handläggares beslut vid dag 180. Tidigare gjordes detta bara vid avslag, men nu görs det även när handläggaren godkänt sjukpenning.

– Det är fortfarande den enskilda handläggarens beslut, men utan en kvalitetssäkring från en specialist måste man gå till chefen och förklara varför man tagit beslut utan att kvalitetssäkra det. De flesta vill inte det utan vill bara få godkänt.

Kritiker rensas ut

Sandra säger att hon inte hade varit rädd för att tala med sin dåvarande chef, men att hon inte velat göra det med cheferna på några av de andra kontoren.

– Då hade jag inte kunnat lita på att jag skulle få en rättvis bedömning vid lönesamtal.

Enligt Sandra finns två generella läger av handläggare på Försäkringskassan. De som oftast är äldre och med större arbetserfarenhet och de som är yngre, nyanställda och följer riktlinjerna. Många från det första lägret, som Sandra, slutar på grund av påfrestningarna som åtstramningen mot avslag innebär.

– Till slut är det bara personer som inte jobbat med så mycket annat kvar. Successivt blir bara den kunskap som de lär ut på Försäkringskassan kvar.

Ger sig på läkarintyget

Anders, 50, arbetade som enhetschef på Försäkringskassan i 18 år men slutade för ett och ett halvt år sedan.

– Det gick inte att jobba kvar. Den demokratiska styrkedjan fungerar inte. Jag har försökt prata med huvudkontoret tre gånger. Efter varje gång har jag blivit utsatt för massa saker, som anonyma anmälningar. Det har inte bara hänt mig. Jag vet chefer som kritiserat Försäkringskassan och sparkats för att de står på fel parkeringsplats. Man letar efter fel, till slut hittar de något, istället för att diskutera sakfrågan.

Finns flera anledningar

Anders menar att det finns flera anledningar till varför avslagen har ökat de senaste fem åren. Han håller med handläggarna om att den skiftande tolkningen av lagstiftningen och New public management-styrningen är problematisk.

– Det stryper allt tänkande och har skapat en stark prägel av lydnadskultur. Försäkringskassan har också som mål för 2033 att man ska automatisera allt. För det måste man hitta formella kriterier och därför ger de sig på läkarintyget för att kunna få in det i ett datasystem. 90 procent av besluten om avslag handlar inte om arbetsförmågan, utan man skyller på otillräckliga läkarintyg.

Saknar helhetsbild

En tredje sak handlar enligt Anders om att personalen inte har kunskapen och helhetsbilden om statlig förvaltning, bland annat för att man plockar in allt fler chefer från den privata sfären. Det menar han också kan ha påverkat kulturen på myndigheten.

– Som statstjänsteman ska du vara lojal mot riksdag, regering och medborgare, men på Försäkringskassan är man illojal mot uppdragsgivaren och otroligt plikttrogen mot

Försäkringskassan. Det finns en bunkermentalitet där man anser att man alltid har rätt och har otroligt svårt att ta till sig kritik, vad som än händer måste varumärket försvaras.

Nu efterlyser Anders en hårdare granskning.

– Jag anser att det som pågår inom Försäkringskassan är en av de största skandalerna i svensk historia. Jag tycker det är väldigt märkligt om ingen får ta ansvar för det. Det är ingen som talar om hur man har gjort tusentals felaktiga beslut.

Läs också: Försäkringskassan: ”Finns ingen koppling mellan lönesättning och avslag”

*namnen i artikeln är fingerade.

Domsnytt

Domsnytt är Försäkringskassans egna juridiska sida som tolkar juridiska domstolsmål för att kunna göra likvärdiga beslut i framtida ärenden. Kritiker menar dock att man i vissa fall tolkar till fördel att kunna göra fler avslag, och att dessa tolkningar har stor tyngd i handläggarens beslut. Beslutsstödet Domsnytt 2016 013 tar exempelvis upp objektiva fynd, tester och observationer som huvudsakliga medel för att avgöra beviljande om sjukpenning och nämner inte alls en sammantagen bild eller den sökandes egna berättelse som kriterier för sjukpenning.

Det beslutsstödet har därefter ersatts men i praktiken finns synsättet kvar hos många handläggare. Det framgår bland annat av Niklas Altermarks bok Avslagsmaskinen.

Patienter med sjukdomar som exempelvis ME, psykiska sjukdomar och utmattningssyndrom, där den sammantagna bilden och personliga beskrivningar ligger bakom diagnos, hör till dem som ofta drabbas.