Inrikes.

2018-01-02 13:58
  • Den judiska församlingens lokaler i Malmö attackerades med två brandbomber. Bild: Johan Nilsson/TT
    Den judiska församlingens lokaler i Malmö attackerades med två brandbomber.
  • Demonstration 2014 i samband med brandattentatet mot moskén i Eslöv. Bild: Drago Prvulovic/TT
    Demonstration 2014 i samband med brandattentatet mot moskén i Eslöv.

”Vi har många gemensamma frågor som vi kämpar för”

Antisemitiska slagord fyller gatubilden och synagogor attackeras. Men samtidigt som extremistiska krafter gör allt för att göra sig hörda pågår ett långsiktigt samarbete mellan de judiska och muslimska samfunden i Skåne. Och där upplever man att förtroendet grupperna emellan snarare har ökat.

Det har gått ett dygn sedan den judiska församlingens lokaler i Malmö attackerades med två brandbomber. Och nu är det fullsatt inne i den stora samlingssalen. En av dem som är på plats för att fira den judiska högtiden chanukka är Aldo Iskra, generalsekreterare på den ideella stiftelsen Open Skåne. Han blickar ut över folkmassan, räknat till 70–80 personer. Långt fler än dem som vanligtvis brukar dyka upp. Han känner igen flera av dem, däribland muslimska ledare frånKristianstad, Helsingborg, Trelleborg och Lund.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


Samma vecka som Sverige skakas av antisemitiska dåd i spåret av Donald Trumps beslut om att erkänna Jerusalem som Israels huvudstad händer något unikt: Representanter från muslimska samfund är för första gången på plats under chanukka-firandet.

– Jag tror att muslimer kanske utgjorde 60 procent av dem som var där. Detta är resultatet av många års arbete, säger Aldo Iskra på telefon till ETC och fortsätter:

– Jag är så imponerad av mobiliseringen som man gör från muslimskt håll.

Aldo Iskra är säker på att de antisemitiska extremisterna som uppmärksammats i media inte representerar det stora flertalet.

– Mitt intryck är att de som står och hetsar om våld på gator och torg inte är så teologiskt förankrade. De har inte någon position av betydelse i någon moské, utan det är mer politiskt frustrerade röster. Och det skulle inte förvåna mig om en del av dem också har kriminella kopplingar.

”Vi är båda minoriteter”

Stortorget i Malmö, 2014. Moskén i Eslöv har nyligen drabbats av ett brandattentat och den nationella ”Rör inte min moské”-kampanjen har tagit fart. Det har blivit dags för Jehoshua Kaufman, då ordförande vid judiska församlingen i Malmö, att hålla tal. Hans röst förstärks av en mikrofon: ”Rör inte min moské. Vi judar vet vad det handlar om!”.

Några veckor senare får han en bukett blommor från imamen Salahuddin Barakat. ”Utan er judar är Malmö inte helt” står det skrivet på det tillhörande kortet.

Det finns flera exempel på liknande uppslutningar. Som tidigare nu i år när rabbin Moshe David HaChohen besökte Rosengårds sporthall i samband med fredagsbönen efter att moskén i Örebro utsatts för ett branddåd

Svar som dessa har bland annat möjliggjorts av Open Skåne, som arbetar för ”social och kulturell öppenhet i Skåne”. Sedan 2015 driver den ideella stiftelsen även projektet Judiskt-muslimskt partnerskap. I två år har ett 15-tal ledare från de båda samfunden samlats för att bland annat diskutera olika teologiska frågor, hur man ska skapa ett tryggare Malmö och stärka varandra. Initiativtagare till projektet är rabbin Rebecca Lillian och imamen Salahuddin Barakat – han som skickade en blombukett efter talet i Malmö.

– Vi har länge känt att det behövs samarbete och möten mellan jud-iska och muslimska församlingar. Det är viktigt eftersom vi båda är minoriteter, delar många traditioner och har många gemensamma frågor som vi kämpar för. Vi båda värnar om vår rätt att få praktisera vår religion, säger Salahuddin Barakat.

Kunskap om varandras traditioner

Imamen närvarade också vid årets chanukka, och påpekar att det för muslimerna snarare handlade om att vara på plats och betrakta än att delta i de religiösa ceremonierna.

– Det var lärorikt. Jag tror att det är viktigt att man har kunskap om varandras traditioner, det hjälper till att stärka förtroendet mellan grupperna. Jag tror att det här skickar bra signaler om att det är så här vi vill att samhället ska vara, och inte att det ska vara konflikter.

Salahuddin Barakat berättar att Open Skånes arbete även resulterat i att man kunnat starta Amanah, ett judisk-muslimskt dialogprojekt på gräsrotsnivå i Skåne som inte är begränsat till församlingarnas ledare.

Enligt Barakat har den skeptiska hållning som tidigare fanns inom de båda samfunden börjat avta, för att ersättas av ett ökat förtroende. Aldo Iskra, som är inne på samma linje, förklarar vidare:

– Det finns en historia av misstro och fientlighet mellan judar och muslimer. Mycket är kopplat till det som sker i Israel och Palestina.

Samtal med polis och politiker

Aldo Iskra tillägger att ett samarbete med det sekulära samhället sker parallellt med judiskt-muslimskt partnerskap. Där förs dialogsamtal med bland annat polisen och politiska representanter. Det arbetet kommer att fortsätta även efter att partnerskapsprojektet avslutas våren 2018.

– Då vill jag att fler tar stafettpinnen och tar ansvar för det här. Målet med Open Skåne är att få ett så brett engagemang som möjligt bland muslimer och judar för allas lika rättigheter och religionsfrihet, säger han.

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.

DIGITAL PRENUMERATION

FÖRSTA MÅNADEN GRATIS!

Läs alla artiklar från Dagens ETC utan kostnad första månaden. Därefter är priset 199 kronor/månad. Ingen bindningstid. Du får dessutom Dagens ETC direkt till din mejl, alla dagar i veckan. Beställ för att läsa direkt.

Genom att klicka på ”Beställ” godkänner du prenumerationsvillkoren och samtycker till att ETC-företagen hanterar dina personuppgifter