Som Dagens ETC tidigare berättat slussar de tre elnätsjättarna miljardbelopp vidare till sina ägare via så kallade koncernbidrag och vinstutdelning. Under de senaste åren har samtidigt priserna höjts i rekordfart, vilket har motiverats med det stora investeringsbehovet i elnätet. Men en granskning som tidningen ATL gjort visar att en stor del av pengarna inte alls används till upprustning – utan går till avkastning åt ägarna.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
På statliga eljätten Vattenfalls nätbolag Vattenfall eldistribution menar man att det är helt nödvändigt att slussa pengarna vidare. I förlängningen skulle uteblivna vinster till ägarna kunna leda till svårigheter att få företag att vilja äga elnäten, menar man.
– Elnätsbranschen är kapitalintensiv och då är det inte orimligt med en avkastning på det kapitalet. Vi binder mycket kapital i verksamheten och det skulle bli svårt om man inte skulle få ha avkastning, säger Eva Vitell som är kund- och marknadschef på Vattenfall eldistribution.
Vitell understryker att man gjort stora investeringar i elnätet de senaste åren, närmare över tre miljarder per år, men att det fortfarande är 90 procent av kunderna i norra Sveriges som upplever strömavbrott.
– Vi har underskattat investeringsbehovet, det är det vi åtgärdar nu, säger hon.
De privatkunder och företagare i glesbygden som drabbas av elavbrott får höjda avgifter, och ser samtidigt er ge koncernbidrag istället för att investera hela vinsten. Vad har ni att säga till dem?
– Vi är en del av en koncern, och det innebär att vi ger ett koncernbidrag. I det ingår både skatter och ett avkastningskrav från våra ägare, det måste vi förhålla oss till. Men det viktiga är att vi investerar stora summor nu. Gjorde vi inte det så kan jag tycka att det fanns fog för kritik, men nu gör vi det, säger Vitell.
Inte heller på Eon ser man några problem med att i runda slängar två miljarder om året går till koncernen, trots höjda avgifter och att kunderna inte kan välja ett annat bolag att köpa elnätstjänster ifrån.
"Tror att alla förstår"
– Det är alltid trist att sitta i monopolställning, att människor inte kan välja. Men det går ju inte att olika bolag bygger parallella ledningar, det tror jag att alla förstår, säger Johan Aspegren som är kommunikationschef på Eon elnät Sverige.
Skulle ni inte kunna avstå från att höja avgiften och inte dela ut vinst så länge det förekommer strömavbrott för era kunder?
– Visst, så skulle man kunna göra. Men om man ser på de senaste tio åren så har vi investerat mycket mer än vad vi gett i avkastning till våra ägare. Det har gett stora effekter för väldigt många.
Enligt Johan Aspegren investerar Eon dubbelt så mycket som man betalar ut i vinst, runt 4 miljarder per år.
Intäkter på 200 miljarder
Göran Bryntse, ordförande i Sveriges energiföreningars riksorganisation, har tidigare suttit i styrelsen för Energimyndigheten. Han menar att bolagens avkastning är oskälig.
– Det ska vara en skälig vinst, det står i ellagen, och det råder ingen tvekan om att den idag är oskälig. Monopolföretag ska inte skära pipor i vassen, säger han.
Efter att ha deltagit i en rad statliga utredningar på energiområdet menar Göran Bryntse att det är för dålig kontroll från myndigheter och regering, och domstolar som står handfallna, som gjort att elmarknaden inte fungerar som den ska. Han menar också att de nya avgifter som nyligen godkändes i domstol bygger på felaktiga beräkningar.
– Bolagen övervärderar värdet på sina egna nät, vilket ligger till grund för de avgifter som de får ta ut. Det här måste energimarknadsinspektionen ta tag i, säger han.
De 200 miljarder kronor som elnätsbolagen kan räkna med i intäkter de närmsta åren räcker gott och väl till de investeringar i elnäten som behöver göras, menar han.
– Man förväntar sig att elnätsavgiften ska gå till elnäten. Koncernbidragen borde förbjudas. Man måste ändra lagstiftningen och täppa till kryphålen, säger Göran Bryntse.
