Inrikes.

2019-08-26 14:15
Caroline af Ugglas, Svenskt näringsliv. Bild: Svenskt näringsliv
Caroline af Ugglas, Svenskt näringsliv.
Puffetikett
Dagens ETC

Välfärdsföretag motsätter sig insyn

”Det är skattebetalarnas pengar och man behöver veta hur de används”, säger Åsa Plesner på tankesmedjan Balans.

Enligt januariavtalet ska lika villkor gälla för privata och offentligt drivna skolor. Regeringen är också positiv till att införa offentligshetsprincipen för friskolor så att de omfattas av samma insynsregler som kommunala skolor.

Det har väckt kritik hos Svenskt näringsliv och Almega. I en debattartikel i Svenska dagbladet slår de nu fast att de motsätter sig införandet av offentlighetsprincipen i välfärdsföretag överhuvudtaget.

– Om fristående utförare skulle åläggas offentlighetsprincipen riskerar detta att medföra en omfattande administration, som skulle tvinga dessa verksamheter att drivas i alltmer förvaltningsliknande former, skriver Almegas Andreas Åström och Svensk näringslivs Caroline af Ugglas.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

Ökade kostnader

Debattörerna menar att företagen skulle få både ökade kostnader och tyngre administrationsbörda om de tvingades till samma typ av insyn som gäller i det offentliga.

Åsa Plesner, på den välfärdsgranskande tankesmedjan Balans, håller inte med om den bilden.

– I Januariavtalet slås det fast att det ska vara lika villkor för privata och offentliga utförare. Då borde det vara helt okontroversiellt att offentligshetsprincipen ska gälla för båda, säger Åsa Plesner.

Att det skulle bli för dyrt för företagen att ha samma insyn som offentlig verksamhet håller hon inte med om.

– Jag vet inte hur ersättningsmodellerna ser ut i vården men vi har tittat på skolor. Vad gäller friskolor gör alla ett så kallat administrativt påslag. Det innebär att de får mer pengar än kommunala skolor eftersom de inte ingår i en kommun. Så på skolområdet är detta redan hanterat.

Andreas Åström och Caroline af Ugglas betonar också att offentlighetsprincipen är komplex och att kommunerna har en fördel jämfört med välfärdsföretagen.

– Kommunerna har centrala specialistfunktioner för detta vilket också innebär skalfördelar. Att införa offentlighetsprincipen för välfärdsföretag skulle innebära omfattande merkostnader och administration, skriver de.

Handlar om kulturkrock

Åsa Plesner tror att företagen helt enkelt inte vill ha insyn och att det handlar om något av en kulturkrock.

– De har inte gjort detta förut och då blir det stök. Det går på tvärs med kulturen i det privata näringslivet som är byggd på konkurrens och affärshemligheter och unika modeller man inte behöver dela med sig av.

DIGITAL PRENUMERATION

TVÅ VECKOR GRATIS!

Läs alla artiklar från Dagens ETC utan kostnad första två veckorna. Därefter är priset 199 kronor/månad. Ingen bindningstid. Du får dessutom Dagens ETC direkt till din mejl, alla dagar i veckan. Beställ för att läsa direkt.

Genom att klicka på ”Prenumerera” godkänner du prenumerationsvillkoren och samtycker till att ETC-företagen hanterar dina personuppgifter

Offentlighetsprincipen

• Innebär att alla medborgare har rätt att ta del av allmänna handlingar hos myndigheter. Det kan till exempel handla om bokslut, budget, epost, domar och beslut av olika slag.

• Allmänna handlingar ska lämnas ut ”skyndsamt” enligt lagen. I vissa fall kan handlingar omfattas av olika typer av sekretess. Myndigheten måste då göra en prövning om vilka uppgifter som kan lämnas ut. Detta gäller exempelvis i vården och inom socialtjänsten.

• Offentlighetsprincipen har funnits i Sverige sedan 1766 och är reglerad i grundlagen.