Kvinnor är de stora förlorarna i pensionssystemet. De får ut en betydligt lägre pension än män eftersom de har lägre löner och tar ut längre föräldraledighet än män.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Om man räknar ihop den allmänna pensionen och tjänstepensionen får kvinnor i snitt 5 900 kronor mindre än män varje månad.
Feministiskt initiativ driver frågan om att införa ett mer rättvist pensionssystem. De vill höja garantipensionen till EU:s nedre gräns för fattigdom och grunda pensionen på inkomsten under de 20 bästa åren i stället för dagens system där hela yrkeslivet räknas in. På så sätt menar de att studier, föräldraledighet och sjukskriv+ningar inte ska straffa sig i pensionskuverten.
Men medan Fi har gått ut hårt i frågan – bland annat genom att uppmana kvinnor att returnera sina pensionskuvert – är det förhållandevis tyst på andra håll. När Socialdemokraterna lanserade sina nya politiska riktlinjer låg fokus på trygghet, brottslighet och migrationspolitik.
Frågan ”jätteprioriterad”
Men socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) tycker inte att pensionsfrågan har hamnat i skymundan.
– Frågan om jämställda löner är jätteprioriterad för vårt parti. Vi vill till exempel underlätta för personer som vill överlåta premiepensionsrätten till sin partner och tagit fram en handlingsplan för jämställda pensioner, säger hon.
Socialdemokraterna vill också skrota premiepensionerna – den lilla del av det allmänna pensionssystemet där spararna själva väljer vilka fonder som pengarna ska placeras i. Även Miljöpartiet vill göra om systemet med premiepensioner och vill även att pensionspengarna ska placeras på ett miljömässigt hållbart sätt. Men de har svårt att få igenom förändringar eftersom besluten tas i den så kallade pensionsgruppen som består av representanter från Socialdemokraterna och de fyra borgliga partierna och numera även Miljöpartiet.
Pensionsgruppen tog fram det nuvarande pensionssystemet som är baserat på lönearbete. Feministiskt initiativ vill se över möjligheterna att värdera annorlunda så att inte bara lönearbete avgör pensionen. Ett sätt är att låta de 20 bästa åren styra slutpensionen. Annika Strandhäll är kritisk till förslaget.
– Jag tror att det är en livsfarlig väg att gå. Då skapar man ett system som kompenserar för ojämställdheten i stället för att lösa grundproblemet, säger hon.
V: Gör om från grunden
Vänsterpartiet har motsatt sig pensionssystemet sedan det trädde i kraft för över 20 år sedan. De menar att man bara lappar och lagar ett system som inte fungerar.
– Små förändringar kan hjälpa de pensionärer som har det dåligt ställt idag. Men jag tror att vi behöver se över hela systemet från grunden för att det ska bli bra långsiktigt. Pensionssystemet måste bli mer omfördelande och solidariskt, säger riksdagsledamoten Wiwi-Anne Johansson (V).
Hon hoppas att jämställda pensioner ska bli en viktig fråga i nästa valrörelse.
– Jag hoppas att vårt parti kommer börja driva frågan mer aktivt än tidigare. Det är orimligt att så många kvinnor ska bli fattigpensionärer, säger hon.
Några praktiska förändringar de vill få igenom är att skrota premiepensionerna och höja garantipensionerna. De vill också se över om det går att höja bostadsbidraget till pensionärer. Men Vänsterpartiet har lite att säga till om i pensionsfrågan eftersom de inte är representerade i riksdagens inflytelserika pensionsgrupp.
– Idag har vi en pensionsgrupp som diskuterar systemet i slutna rum. Vi vill utreda hur man kan få till ett mer jämställt pensionssystem men det måste göras på ett mer demokratiskt sätt, säger Wiwi-Anne Johansson (V).
