– Inom socialdemokratin idag finns det ingen minister som du kan förknippa med ett perspektiv på de gröna frågorna, det är helt otroligt egentligen.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Det är Dagens ETC:s ledarskribent, tillika socialdemokraten, Göran Greider som gör spaningen. Efter nästan tre år i regeringsställning så har det socialdemokratiska partiet inte direkt briljerat i klimat- och miljöfrågor. Vattenfalls brunkol, Bromma flygplats och Förbifart Stockholm är några av de nederlag som miljörörelsen lidit. Och de frågor som kan räknas som framgångar har alltid uppfattats som eftergifter för den mindre regeringspartnern Miljöpartiet.
Men det var inte många decennier sedan som S var inne på ett annat spår. Under 90-talet lanserade Göran Persson begreppet Det gröna folkhemmet – en plan för att kombinera klassisk socialdemokratisk fördelningspolitik med en miljömedvetenhet som tog med planetens framtid i beräkningen.
Strategi inom regeringen
En av hjärnorna bakom begreppet är biologen Stefan Edman som varit politiskt sakkunnig både åt Göran Persson och miljöminister Kjell Larsson på 90-talet och gjort flera statliga utredningar på området. Han håller med om att Socialdemokraterna har tappat miljöfrågan, men ser det till viss del som en fråga om strategi inom regeringen.
– Miljöpartiet måste få de här frågorna inom regeringen. Visserligen har man inte främjat dem på något sätt, MP har gått på nit efter nit. S har varit väldigt ogeneröst, vilket är politiskt obegripligt eftersom det skapar stora problem för Miljöpartiet. De borde ha fått igenom mycket mer tycker jag, säger Stefan Edman.
Historiskt har miljöintresset inom S varierat mycket, menar Stefan Edman. På 60-talet införde man de första miljölagarna för vatten och avlopp, men under 70-talets tillväxtrace tappade man greppet om frågan.
– Under 80-talet var det likadant, tills Birgitta Dahl klev in på scenen. På partikongressen -87 var det som ett väckelsemöte för miljön och det delades ut handböcker för en radikal miljöpolitik, säger han.
Enligt Stefan Edman så var Göran Perssons genuina intresse för miljöfrågorna en bidragande orsak till att Socialdemokraterna på 90-talet ägde frågan. Det var under hans ledning som politiken för ”det gröna folkhemmet” lanserades, där miljö och hållbar tillväxt giftes ihop. Regeringen Persson satsade då stora summor på kommunernas energieffektivisering av bostäder, liksom på trafik-, och naturvårdsprojekt och vattenrenande arbete vilket visade sig ha positiva effekter även för jobb och social utveckling.
Svag förankring
Men Stefan Edman menar att det var en allt för svag förankring i partiet som gjorde att Socialdemokraterna sedan åter tappade initiativet.
– Att man tappade styrfart berodde mycket på att regeringen och även statsministern själv förlorade fokus när it-frågorna tog över. Ute i landet fanns det också många som undrade vad sjutton vi höll på med. Jag tycker att det borde ha förankrats bättre, både inom arbetarrörelsen och inom regeringen, säger Stefan Edman.
Att transportsystemet, som ju står för den största delen av utsläppen av växthusgaser, inte åtgärdades var en stor brist, menar Stefan Edman.
– Om Göran Persson hade fått sitta kvar 2006 så tror jag att vi hade kommit mycket längre idag. Oljekommissionen som vi hade våren 2006 lade fram en rad förslag, bland annat om fullskaleanläggningar för produktion av förnybara bränslen och ett radikalt malus-bonussystem för fordonsskatten. Idag föreslår varken den rödgröna regeringen eller oppositionen tillräckligt skarpa styrmedel för att nå målet om en fossiloberoende fordonsflotta till 2030, säger han.
Göran Greider förundras också över att partiet idag helt saknar udd i miljöfrågan, och tror att det kan bli ödesdigert.
– Man har aldrig hört Stefan Löfven prata engagerat om de här frågorna. Jag tycker att S borde plocka upp idén om det gröna folkhemmet igen och göra det till en integrerad del av hela välfärdsbygget, säger Göran Greider.
