Sjukvården i Sveriges samtliga 21 regioner skriker efter personal. Svårigheten att bemanna i sommar har bidragit till att vårdanställda i flera yrkeskategorier – som sjuksköterskor, barnmorskor och undersköterskor – tvingats jobba övertid och ta arbetspass under semestern.
Caroline Ärlebrand jobbar som sjuksköterska på akutmottagningen i Gällivare. Hon och kollegorna skrev ett öppet brev om att det saknades bemanning på 316 arbetspass under sommaren. Två dagar innan semesterperioden inledes förlängdes hennes arbetspass till 12,5 timmar, dessutom med färre kollegor per skift. Följden har blivit långa väntetider för de som söker akutvård – och en arbetsbelastning som hon kallar orimligt hög.
– Kommer det in tre kritiskt skadade personer så har vi inte tillräckligt med händer. Det är jätteskört eftersom det inte finns vårdplatser. Vi har haft flera patienter som sovit över hos oss för att de inte kommer in på vårdavdelningarna. Man kan säga att vi är sågade längs fotknölarna, säger hon.
Varje dag på semestern får Caroline sms om att gå in och ta extra pass, vilket hon också har gjort för att visa solidaritet med patienter och arbetskamrater.
– Jag får höra från kollegor att de är helt slutkörda. Det kommer sluta i katastrof med sjukskrivningar och psykisk ohälsa. Vi orkar inte hur mycket som helst, säger hon.
Läkare finns – inte sjuksköterskor
Platsbristen bidrog till att region Norrbotten teckade avtal med Region Stockholm om att flyga ned cirka 200 patienter från Sunderby sjukhus till Karolinska för operation. Enligt Elisabeth Lindblad, Vårdförbundets ordförande i Norrbotten, beror det inte på att det saknas läkare eller operationssalar.
– Vi har kirurger som vill operera men det finns inga sjuksköterskor som kan vårda patienterna efter operation. Det är jättebra för patienten att få sin operation utförd i Stockholm, men det är ett kapitalt misslyckande för regionen, säger hon.
En kartläggning som SVT Norrbotten har gjort visar att nästan 400 sjuksköterskor har lämnat regionsjukvården senaste fem åren. Orsaken till personalflykten är dålig arbetsmiljö och låga ersättningar, menar Elisabeth Lindblad. Hon anser att grundlönen måste höjas för att locka fler att både stanna och välja yrket. Särskilt eftersom regionerna i norra Sverige möter konkurrens från en växande industri som erbjuder bättre arbets- och lönevillkor. Men konkurrensen kommer även från andra vårdarbetsgivare.
– Många går till bemanningsföretag för att själva kunna styra sina arbetstider. Jag skulle vilja se att karensen på minst ett år tas bort, för att gå som bemanningsanställda till att börja jobba i regionen. Jag hör att många vill komma tillbaka men karensen hindrar dem.
Vill höja successivt
I början av juli höjde Norrbotten ersättningarna kraftigt för personal som tar extrapass. Enligt Elisabeth Lindblad ändrar det inte på grundproblematiken – att dålig arbetsmiljö hänger ihop med för få kollegor.
Kenneth Backgård, regionråd för Sjukvårdspartiet, håller med om att lönerna behöver höjas men att det måste ske successivt.
– Vi håller med Vårdförbundet om att lönerna måste upp och vi har sagt att de ska ligga minst på riksgenomsnittet. Men kraftigt höja löner i ett slag skulle ingen regions kassa klara av. Det måste ske successivt för att bibehålla en stabil ekonomi, säger han.
För 2021 noterade Region Norrbotten ett överskott på 1,7 miljarder kronor – och höjda ersättningar har erbjudits personal som jobbar extra på semestern. Svårigheten att få in personal handlar enligt Kenneth Backgård om att bemanningsföretagen inte har levererat. Han menar att deras personalstyrka till stor del finns i mellersta och södra Sverige.
– Jag tror det är enklare att ta tunnelbanan till Karolinska än att sätta sig på ett tåg för att jobba i Norrbotten, säger han.
Saknar långsiktighet
Även i grannregionen Västerbotten råder det kraftig underbemanning som tvingat sjukhusen att gå ner i drift. Norrlands universitetssjukhus i Umeå och lasarettet i Skellefteå gick första veckan i juli upp i stabsläge under några dagar på grund av överbeläggning – och där har icke-akuta operationer ställts in i sommar. Karin Fahlgren, huvudskyddsombud för Vårdförbundet i Västerbotten, påtalar avsaknad av långsiktighet för att lösa tomma schemarader bland förtroendevalda och sjukhuschefer.
– Redan i höstas frågade vi ”Hur tänker ni till sommaren?” och ”Hur kan vi göra det här på ett bra sätt?” Inte jättekul att vi nu står här mitt i sommaren med brist på personal och vårdplatser. Det skulle vara positivt om man provade att överanställa, eftersom personal alltid faller bort.
”Utbildas för få”
Peter Olofsson (S), regionråd i Region Västerbotten, hade gärna sett att det anställs fler inom vården men pekar på att det nationellt utbildas för få inom kvalificerade vårdyrken.
– Det finns ju inga som står väntar på att jobba i sommar. Vi måste gå ned i drift för att folk ska få semester. Det är bra att det nu tillsätts en nationell samordnare för praktikplatser till studenter. Här har storstadsregionerna inte tagit sitt ansar, säger han.
Facket tycker att grundlönerna måste höjas för att göra vårdjobben mer attraktiva och att tillfälliga höjda ersättningar inte är hållbart. Varför höjer ni inte grundlönerna?
– Vi har satt av 28 miljoner innevarande period till löneutveckling. Men det är inte politikens uppgift att förhandla om löner, säger han.
Att sommarens bemanningsproblematik är en konsekvens av att studenter inte får komma ut i arbete på grund av brist på praktikplatser, VFU, delas av facket.
– I år är första gången som alla regioner erbjuder våra medlemmar att avstå semester mot ersättning. Vi har varnat för det här i tio år eftersom vi har sett att vi får ut färre och färre till verksamhetsförlagd utbildning. I år har vi studenter som inte har fått ut sin examen, säger Sineva Ribeiro, ordförande för Vårdförbundet.
Enligt Sineva Ribeiro har regionerna varit sena på att inse problematiken. När landets sjukhus ska gå upp i full drift igen i höst kommer ingen orka jobba, befarar hon.
– Alla våra medlemmar har redan nu jobbat fem extra veckor. Alltså en vecka extra i månaden på sex månader, då blir det svårt att förstår hur de ska kunna upprätthålla vården resten året, säger hon.
