Flera föreningar träffas regelbundet i byggnaden och lokalerna har agerat både dansskola, miljöverkstad och konserthus. Tjänstemän och politiska partier använder lokalerna för konferenser och fortbildning, och föreningslivet här har lockat kulturproducenter från övriga Sverige och världen till Hurtigs torg.

– Det är unikt att vi har flera verksamheter i samma lokaler här. Utan den här platsen blir det mindre samverkan, säger Joy Sryphoothorn som jobbar på fritidsgården.

Utsatt område

Under lång tid har statliga medel avsatts för att satsa på Jordbros kultur- och föreningsliv eftersom tätorten är ett så kallat utsatt område – ett begrepp som används av bland annat Polisen för att beskriva områden där hög arbetslöshet och låga inkomster resulterar i sociala problem och kriminalitet. Att ha ett levande föreningsliv är viktigt för att förebygga och motverka sociala problem.

Klubbas på måndag

Rivningshotet har hängt över kulturföreningarna i Jordbro i flera år. På måndag är frågan återigen uppe på kommunfullmäktiges bord.

I höstas fick paraplyorganisationen Haninge Föreningsråd veta att de föreningar som finns i lokalerna ska lämna under 2019. Ett nytt kultur- och fritidshus är på sikt tänkt att ersätta det nuvarande men vart och när det sker är inte planerat, det som är sagt är att det blir av tidigast 2023.

– De flesta föreningar har fått besked om att man ska lämna huset i augusti. Vi hör inget om några nya lokaler, och det känns så långt bort i horisonten att jag har svårt att tro att det händer, säger Göran Lidbrink som är projektledare och sitter i styrelsen på Jordbro världsorkester, en av föreningarna som haft fast plats i huset.

Ledda av den internationellt kände muralmålaren Daniel Pulido har Jordbro världsorkester tillsammans med många av områdets barn och ungdomar täckt tegelhuset i målningar och träfigurer. Det är geometriska figurer, ansikten, djur och fantasivarelser. På torget hänger en stor näsa på en påle.

– Nu ligger de på för att få riva, och det är i grunden en fråga om pengar. Den gamla skolan är betald för längesedan. För kultur och konst är de här gamla byggnaderna på allmänägd mark väldigt viktiga, Nu ska multinationella företag snart äga allting, säger Göran Lidbrink, och fortsätter:

– Vi tänker inte jobba häcken av oss för att betala dyra hyror, vi lägger ner vår verksamhet här nu. Löftet från politiken var att det inte skulle rivas innan nya lokaler stod klara, men sedan blev det maktskifte. Jag är trött.

Unga får verktyg

Även Chelsea Muco är besviken. Hon driver verksamheten FreeZone i lokalerna, ett samarbete för att ge unga människor verktyg till att förändra sina liv och sitt samhälle.

– Det här är inte en satsning för Jordbro. De rev skolan och nu river de kulturhuset. Man pratar om att de unga är framtiden – det här är verkligen inte att satsa på framtiden.

Inuti tegelhuset finns ett lekfullt färgsprakande bibliotek vars personal även dem betvivlar löftet om att det blir nya lokaler på sikt.

– Ha ha, säger jag. Jag tror inte att det blir något. Samtidigt måste det finnas ett sätt vi kan bli kvar i centrum, annars blir det mer vandalisering och tristess, säger bibliotekarien Kerstin Sandin Löfqvist, och kollegan Fatou Ann Jobe instämmer:

– Jag flyttade hit 1991 och jag har sett många saker försvinna. Vi har förlorat posten, folktandvården, polisen. Vi vill inte att de tar bort biblioteket men de lyssnar inte på oss. Det handlar om hälsa också, att kunna komma ut och träffa folk. Vi anordnar olika evenemang och har haft en kvinnogrupp.

– Ja, kvinnorna drabbas, de tar med sig barnen hit för att leka och delta i sagostunder, säger Kerstin Sandin Löfqvist.

Biblioteket agerar alltiallo i samhället och hjälper människor med allt från att söka uppehållstillstånd till arbetssök, advokathjälp och läxhjälp.

– Även om det nu skulle bli så att de bygger nytt, hur ska föreningarna klara tiden fram till dess?, säger Fatou Ann Jobe.

Oklar övergång

Huruvida föreningarna kommer att överleva en väntan på obestämd tid är också något Samuel Skånberg, gruppledare för Vänsterpartiet, ställer sig kritisk till.

– Kommunledningen säger att det ska byggas ett nytt hus men det kan enligt förvaltningen vara klart allra tidigast 2023. Detaljplanen som innefattar ett nytt kultur- och föreningshus verkar inte ens vara påbörjad. Föreningarna säger att de inte har blivit kontaktade. I dagsläget har föreningarna nollhyra och det är högst oklart hur de ska klara övergången till marknadspriser, säger han och fortsätter:

– Föreningarna kan behöva söka sig någon annanstans för att överleva, och då kan kulturlivet tystna i Jordbro. Oron är också att man river och sedan blir det maktskifte och så blir ingenting av att bygga ett nytt. Nuvarande kommunstyrelse sitter vid makten till 2022 så det kommer att vara ett nytt gäng 2023. Det enda rimliga är att man inte river de gamla lokalerna förrän ett nytt hus är på plats.

En tjänsteman som vill vara anonym uppger till Dagens ETC att hen ser den ena serviceverksamheten efter den andra andra läggas ner trots att det finns en politisk plattformen som avser att stödja verksamheterna.

– Närpolisstationen har lagts ner, Jordbroborna ville ju ha kvar den. De ville ha kvar folktandvården, vårdcentralen, skolan. De vill ha jobb, inte dyra lägenheter. Det är jättefint här men problem finns under ytan, och det blir verkligen inte bättre av att man river en befintlig mötesplats. Det är folk i de här lokalerna dygnet runt. Biblioteket är en sådan plats där svaga grupper som barn, utlandsfödda och funktionshindrade kan få stöd, hjälp och mötesplatser. Fokuset borde vara att utveckla bibliotekets verksamhet inte att ha en lång tid av osäkerhet, säger hen, och fortsätter:

– Man ska inte försämra för de som bor i Jordbro utan förstärka förbättra, särskilt om man säger det i den politiska plattformen. Det tar lång tid att bygga upp ett samhälle och det går otroligt fort att riva ner det. Jag tycker att det här är fruktansvärt sorgligt.
Kommunen arbetar med att skaffa ersättningslokaler åt biblioteket och fritidsgården, men än är inget klart.