Det är mycket ambivalens hos den som planerar att ta sitt liv och något som kan avgöra om man istället söker hjälp är ofta omgivningens reaktioner, poängterar Alfred Skogberg.
– Jag har hört om människor som stått på en bro och tvekat där folk stått nedanför och hetsat ”hoppa, hoppa”! Så länge det inte är straffbart kan det fortsätta. Folk i kris behöver stöttning, inte att någon skriker hoppa.
Betänkandet som presenterades igår och nu ska ut på remiss handlar om att det ska bli straffbart att uppmana till självmord med fängelse upp till två år. Förhoppningen är att riksdagen ska kunna fatta beslut om lagen nästa år. Betänkandet är som helhet bra, men straffskalan är i lägsta laget, tycker Alfred Skogberg.
– Straffet kunde varit högre. Det handlar om hur man värderar brott kontra liv och det är förstås en komplex fråga. Men betänkandet är ett viktigt steg som ger ett tydligt signalvärde att man inte får uppmuntra andra att ta sitt liv. Med lagen hamnar ansvaret där det hör hemma, hos gärningsmannen. Vi behöver skydda människor som planerar att ta sitt liv, de är i en utsatt ställning eftersom de befinner sig i kris och då är man mer mottaglig för vad andra tycker.
När det gäller det så kallade Järnafallet, där en ung man begick självmord i livesändning efter att folk hetsat på nätet, hade man kunnat spåra upp gärningsmännen via ip-adresserna, poängterar han.
– Då hade det blivit rättsfall och media, vi hade visat att det här inte är acceptabelt, säger Alfred Skogberg.
Medierna har ansvar
Han menar att mer dessutom behöver göras i frågan om suicidprevention. Viktigt är bland annat också hur medierna väljer sina ord kring rapportering om självmord. Han har därför grundat organisationen Suicide talks för att skapa en journalistisk plattform.
– Felaktig rapportering leder till fler självmord, där har medierna ett stort ansvar. Det är till exempel inte ett val att ta sitt liv, det är inte ett rationellt fattat beslut utan resultatet av psykisk ohälsa, säger han.