Nu vajar prideflaggan på kommunhuset i Sölvesborg igen. Efter det fyraåriga ”samstyret” mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och det lokala SoL-partiet Sölvesborg och Lister, valde M i höstas att sänka SD. Nu styr M istället tillsammans med Socialdemokraterna, Centerpartiet och SoL – en partikonstellation med stöd för flagghissande.
– Det här handlar bara om kärlek, att kunna få älska vem som helst och om allas lika värde. Jag har svårt att se att det skulle vara en politisk handling att hissa flaggan, säger kommunalråd Birgit Birgersson Brorsson (S) till Dagens Nyheter.
Peter Sidlund Ponkala är tillförordnad förbundsordförande på RFSL. Han ser kommunernas flaggande som ett uttryck för inkludering.
– Att hissa regnbågsflaggan kan sända en viktig signal till hbtq-personer i kommunen om att alla är välkomna på lika villkor, och att kommunen står upp för mänskliga rättigheter.
Men det räcker inte, tillägger han, att flagga någon gång om året.
– Självklart behöver det gå hand i hand med genuina satsningar på inkludering året om, genom att bland annat utbilda personal. Att aktivt välkomna hbtqi-personer kan göra skillnad för att till exempel våga söka hjälp i en svår situation.
”En känsla av trygghet”
Sverigedemokraterna fortsätter att driva frågan om förbud mot prideflaggan på offentliga byggnader både lokalt och nationellt. Motiveringarna varierar med allt från idéer om att flaggan är exkluderande, till påståenden om att pride legitimerar pedofili.
På sina håll får partiet draghjälp från borgerliga i sitt flaggmotstånd – så exempelvis i skånska Skurup, där kommunen i maj sa nej till de lokala pridearrangörernas förfrågan om att hissa den färgglada fanan.
– Om den organisationen gör något mindre lämpligt ska det inte falla tillbaka på kommunen. Det är viktigt att vi är tydliga med vårt oberoende till den här organisationen och andra organisationer, sa kommunstyrelseordförande Johan Bolinder (M) till Skånska Dagbladet.
Kommunens beslut fick festivalarrangörerna att ta saken i egna händer. I lokalpressen kunde man läsa att ”pride inleddes med en kupp”, som bestod i att flaggan hissades på en gatupratare.
Även i Sölvesborg, som för fyra år sedan var först ut med att hala flaggan, möttes tilltaget av motstånd.
– Invånare som inte höll med om beslutet hissade den (prideflaggan, reds. anm.) på sina egna flaggstänger och utanför sina hem. Den var helt plötsligt överallt, säger konstnären Sofia de la Fuente till QX.
Och särskilt på små orter som Skurup och Sölvesborg kan det vara viktigt för hbtq-personer att se prideflaggan vaja på offentliga byggnader. Det säger Emil Edenborg, doktor i statsvetenskap och docent i genusvetenskap vid Stockholms universitet.
– Det visar att makthavarna där står bakom ens rättigheter och allas rätt att vara den de är, det betyder någonting. Det ger en känsla av trygghet och tillhörighet.
