Det ”mångkulturella testbatteriet” innehåller fyra olika test. Det ska fungera bättre för bland annat grupperna utrikesfödda och lågutbildade och Migrationsskolan vid Skånes universitetssjukhus är först i Sverige med ett sådant testbatteri. Undersökningar av det traditionellt använda testet, MMSE, visar på hur patienter kan få olika utslag beroende på kön, ålder, språk, utbildning och bakgrund.

Enligt Josephine Sörenson, projektledare för Migrations­skolan, Kunskapscentrum demenssjukdomar i Region Skåne, behöver demensvården blir bättre på att utreda personer med ett annat modersmål än svenska.

– Mitt område är framförallt demensvården, men vården rent allmänt behöver belysa migrationsperspektivet, att migration kan påverka ens förutsättningar när man söker vård, vilket även skulle kunna påverka diagnos, behandling och efterföljande omvårdnad och stöd.

Kan se olika ut

Minnesutredningar sker framförallt inom primärvården. MMSE, även kallat MMT, mäter kognitiva funktioner som tidsuppfattning, språk, minne, uppmärksamhet, tankeförmåga och visuospatial förmåga (att ta till sig information genom synen). En demensutredning kan se olika ut beroende på landsting och vårdcentraler, men enligt Socialstyrelsens rekommendationer är vissa delar obligatoriska i undersökningen, bland annat MMSE, frågor om det allmänna hälsotillståndet och blodprovstagning.

Tänkt som ett komplement

I Socialstyrelsens utvärdering av vård och omsorg vid demens­sjukdom framgick det att bara hälften av landets regioner använder testet Rudas vid minnesutredningar, trots att instrumentet ingår i nationella­ riktlinjer. Rudas är likt det ”mångkulturella testbatteriet” utvecklat för att bättre kunna utreda människor med olika kulturell, språklig eller etnisk bakgrund. Frågorna fokuserar på vardagliga skeenden som ska vara enkla för de flesta att känna igen sig i, som att exempelvis memorera en inköpslista innan mataffären. Det nya testbatteriet är tänkt att göra denna typ av minnesutredning säkrare.

– Våra resultatet indikerar att testerna i det mångkulturella testbatteriet kan bidra till bättre kognitiv utredning av utrikes födda, säger Josephine Sörenson.

– Vår förhoppning är att det ska ge en mer jämlik demensutredning.