I decennier hade befolkningen minskat för varje år. Över 1 000 tomma lägenheter hade rivits under en 20-årsperiod. Till råga på allt meddelade nu den stora arbetsgivaren ESAB att de varslade hälften av de anställda om uppsägning. Läget så onekligen mycket mörkt ut.

Hyrde tomma lokaler

Ont om pengar, ont om jobb men precis som många andra utflyttningskommuner hade Laxå redan då gott om asylsökande och flyktingar. Migrationsverket hyrde in sig och skapade anläggningsboenden i de tomma hyreshusen och eftersom det fanns bostäder här, i ett Sverige som på många andra håll led av akut bostadsbrist, så fick Laxå också ta emot många av de flyktingar som skulle kommunplaceras. Ett redan utfattigt Laxå, som redan kämpade med miljonstora sparbeting på skolan, vården och omsorgen, stod alltså också inför utmaningen att ge dessa nya svenskar en bra start.

Men när det var som allra mest becksvart tändes plötsligt ett litet ljus. Statistiken för 2013 visade att Laxås befolkning ökade för första gången sedan 1970 och steg med 28 personer till 5 580.

– En ökad befolkning är helt avgörande för vår kommun, säger kommunalrådet Bo Rudolfsson (KD).

Och så rabblar han de senaste årens siffror. 5 714 invånare förra veckan. 5 709 för ett år sedan. 5 656 året innan det. Ökningen då för fem år sedan var alltså inte ett enstaka undantag. Befolkningen fortsätter att stiga.

Målet var plus

Bo Rudolfsson tog över makten i Laxå efter valet 2014 då KD, eller kanske Bo Rudolfsson själv, gjorde ett kanonval. Kristdemokraterna fick över 18 procent av rösterna och tog över makten efter 62 år av obrutet socialdemokratiskt styre. Bo Rudolfssons allra främsta mål när han inredde kommunalrådskontoret och hängde upp rocken på tamburmajoren var att vända minus till plus även i kommunbudgeten. Och vägen dit skulle visa sig gå via flyktingarna.

Året efter att KD hade vunnit valet i Laxå gjorde kriget i Syrien att antalet människor på flykt i världen nådde samma nivåer som under andra världskriget. Människor tog sig till fots genom Europa i jakt på trygghet och Sverige öppnade sina dörrar. Även Laxå. Kommunen låg i toppen på listan över de kommuner som tog emot flest asylsökande per invånare i Sverige under 2015. 85 asylsökande per 1 000 invånare. Tredje mest i landet. Att jämföra med rika kommuner som Lomma, Danderyd och Vellinge som tog emot mellan noll och två asylsökande per 1 000 invånare.

"Hälften ska stanna"

Samma år antog kommunfullmäktige i Laxå en integrationsplan med målet att minst hälften av de flyktingar som placerats i Laxå ska välja att stanna i kommunen i minst ett år efter att deras etablering är slut. Etableringsprogrammet är de insatser som nyanlända får för att komma in i det svenska samhället. Om de nyanlända väljer att flytta dit där de erbjuds kommunplacering så får de också hjälp med bostad. När etableringstiden är slut väljer många att flytta till storstäderna för att det är lättare att få jobb där. Men Laxå vill behålla dem.

– Att få befolkningen att fortsätta att öka, det är ju det som avgör skattekraften. Vi har en infrastruktur i Laxå som är anpassad för många fler invånare och som vi måste betala för. Skolor, bostäder, vägar, allt. Jag kan ta Laxå vatten som ett exempel. Egentligen har vi ett för litet uttag av dricksvatten för att det ska fungera bra. Vi behöver mer som strömmar igenom, säger Bo Rudolfsson om varför det är så viktigt att få befolkningen att öka.

Hur ska det gå till då? Kommunalrådet pekar på järnvägen. Det går mellan 30 och 35 tåg mot Örebro varje dag. Där finns det jobb och det går att pendla. Då gäller det bara att se till att de nyanlända trivs i Laxå och vill bo här även om jobben finns någon annanstans. Bo Rudolfsson pratar om plogade vägar, blommor på torget och belysning.

– Det är ju inga stora politiska frågor men det är sådant som får människor att känna att ”Här kan jag bo”.

Och så gäller det att bygga sociala nätverk. Att de nyanlända får vänner, helt enkelt. Kommunen ger särskilda bidrag till föreningar som ordnar aktiviteter. Och Laxå har gått med i SKL:s nätverk mot rasism och diskriminering och ska använda det tiopunktsprogram mot rasism som European Coalition of Cities Against Racism har tagit fram i kommunens verksamheter.

– Men vi har varit väldigt förskonade från såna incidenter. Visserligen fick SD två mandat i fullmäktige i senaste valet,
men den ena av dem visste inte ens att någon hade skrivit upp honom på SD:s lista och den andra har vi aldrig sett till. Så det finns en bred enighet kring att det är så här vi ska jobba, säger Bo Rudolfsson.

Övar svenska

Det är tisdag förmiddag och i EFK-församlingens lokaler i Bergskyrkan pågår svenskundervisning. Bergskyrkan är en av de föreningar som har fått integrationsbidrag från kommunen. Pastor Ronny Söder förklarar för en grupp hur det går till när svenskar åker till badstranden.

– Vi tar med oss en handduk, ligger i solen, tar ett dopp och fikar.

De som är här i dag är fortfarande asylsökande och väntar på uppehållstillstånd.

– Men det är jättebra att få öva svenska, säger Fatikhan Asgari från Afghanistan.

Han har väntat i två år och sex månader. De senaste tio månaderna har han bott i i Finnerödja utanför Laxå i de lägenheter som Migrationsverket hyr.

Han stannar gärna här om han bara får.

– Det är bra här. Jag pratar med grannarna och dricker kaffe med dem och hjälper till i kyrkan när det behövs, säger han.

Bussresor och grillkvällar

Tanja Hougaard är en av volontärerna. Hon visar runt mellan grupperna. En håller till i kyrksalen på övervåningen och två andra nere i kafédelen på bottenvåningen. Asylkaféet är en av de verksamheter som Bergskyrkan står för. En annan är en liten second hand-butik mitt emot järnvägsstationen där asylsökande och nyanlända också har kunnat arbeta. Odlingslotterna blev en riktig succé förra året. Så fort våren kommer ska det odlas igen. Och så har det varit bussresor till Stockholm och grillkvällar.

– De asylsökande och de nyanlända, de kommer på allt som vi ordnar. Det är svårare att locka de gamla Laxåborna. De är vänligt sinnade och har varit väldigt givmilda under de här åren, men de dyker inte riktigt upp, säger Tanja Hougaard.

För egen del säger hon att de nya kontakter hon har fått har varit väldigt berikande. Hon har fått nya vänner, lärt sig saker och vågat fråga om det som hon inte riktigt har förstått.

Jessica Vidberg är enhetschef på integrations- och arbetsmarknadsenheten. Hon anställdes 2015 för att ansvara för Laxås ambitiösa integrationsarbete. Hon håller med om att en av de största utmaningarna har varit att få Laxåborna att lämna tv-soffan.

– Många av de som har kommit hit, de vill umgås på kvällen. Men svenskar vill gå hem efter jobbet. Det är gamla strukturer som tar tid att bryta upp, säger hon.

Jessica Vidberg tror på mat, det lockar alltid folk. Och vanliga möten på Ica och i de föreningar där Laxåborna redan håller till. Sådant som är kravlöst. Och så tidens gång.

– Det kommer att visa sig om tio år vilka relationer som var bestående och vad som fungerade, säger hon.

Var femte född utomlands

För Laxå förändras. Och har redan förändrats. I dag är 18 procent av befolkningen utrikesfödda. För fem år sedan var samma siffra 13 procent. Tanja Hougaard i Bergskyrkan hoppas att det ska leda till fler restauranger med mat från olika delar av världen, vid sidan av den thairestaurang som redan har öppnat. Ett kafé kanske i centrum. Ett mer kontinentalt sätt att umgås.

Kawthir Heraki och Samir Al Shomar från Syrien tror också på förändring. De flyttade till Laxå för två månader för att ta över den nystartade livsmedelsbutiken vid torget som har specialiserat sig på matvaror från Mellanöstern och Afrika. I hyllorna finns libanesiskt bröd, vinblad, aubergineröra, baklava och nötter.

– När man är ny i Sverige är det inte så lätt att veta vad allt som finns på Ica är. Här är det lättare att förstå och hitta det man vill ha, säger Kawthir Heraki.

Hon kan inte säga så mycket om Laxå än, men hon tror på en framtid här.

– Jag tror att det kommer att bli bra. Och att vi kommer att få fler kunder.

Bo Rudolfsson lyckades med sitt mål. Befolkningsökningen ledde till plus också i kommunkassan. Nu är inte Laxå Sveriges fattigaste kommun längre. I förra årets årsredovisning står det att resultatet landade på plus 32 miljoner kronor. Tre gånger mer än vad kommunen räknade med. I inledningen står det: ”Mottagandet av nyanlända har inneburit en fortsatt utmaning för kommunens verksamheter men också varit till klar fördel för kommunens ekonomi.”

Fördelen ligger i det extra statsbidrag som regeringen har betalat ut till kommuner som tagit emot flyktingar. Laxå fick 33 miljoner 2015. 16 miljoner 2016 och 14 miljoner förra året. Det betyder att trots att kostnaderna för skolan och för försörjningsstödet har ökat så har det ändå blivit pengar över.

– Nu kan vi bygga nya bostäder istället för att riva. I april är fem nya radhus klara. Vi kan bygga om skolor och bygga ut äldreboendet Ramundergården. Vi kan anlägga nya parker och bygga ny förskola, säger Bo Rudolfsson.

– Vi ska inte bli 10 000 invånare igen. Men i alla fall 6 000, fortsätter han.

Nu är det 2018 och målen i integrationsplanen ska stämmas av mot verkligheten. Av de nyanlända som har kommit sedan 2015 har tre fjärdedelar valt att stanna. Alla är i och för sig inte klara med sin etablering än, men det ser bra ut. Och trots att länsstyrelsen egentligen ville nolla Laxå i år, det vill säga Laxå skulle inte behöva ta emot några nyanlända eftersom kommunen redan har tagit emot så många, så erbjuder sig kommunen att ta emot minst 15 i år, kanske fler.

– Det här är småkommunernas framtid, säger Jessica Vidberg
som ska se till att integrationen lyckas. Utan de här människorna kommer vi inte att klara av undersköterskebristen, lärarbristen och ekonomin.