Han tillhör en tjerkessisk minoritet och är född och växte upp i Syrien. När han under studier på Cypern behövde förnya sitt pass bryter kriget i Syrien ut. Han blir tillsagd av den syriska ambassaden att han behöver återvända till sitt hemland och ansluta sig till armén.
– Jag var rädd och ville inte kriga. Då min familj är en minoritetsgrupp i Ryssland var jag berättigad att få ett ryskt medborgarskap. Jag valde det här eftersom jag såg det som det enda alternativet till krig, berättar Rasem Khulusi.
”Tvingas in i kriget”
Han lyckas undvika kriget i Syrien och tar sin examen. Men här i Sverige är det nu det ryska medborgarskapet som sätter stopp.
Migrationsverket har inte ändrat sina riktlinjer för de som söker asyl från Ryssland. Myndigheten behandlar ansökningar för ryska medborgare på samma vis som vilket annat land som helst och anser inte att det är en risk med att skickas tillbaka.
– Det enda ryska med mig är mitt pass. Det finns inget för mig där. Ändå kommer jag tvingas in i Rysslands krig.
Rasem Khulusis mamma och yngre bror kom till Sverige som syriska flyktingar år 2013. När han själv anländer till Sverige 2019 så söker även han asyl som accepteras tillfälligt under Syrienkriget. När beslutet hävs söker han ett arbetstillstånd. Vid det här laget har han en fast anställning som personlig tränare och jobbar extra på en fabrik i Örebro. Men villkoren är inte tillräckligt bra, tycker Migrationsverket.
Fick all info på svenska
För att ansöka om arbetstillstånd i Sverige måste den som ansöker ha ett gällande kollektivavtal eller kollektivavtalsenliga villkor. Saknas detta kan de behöva lämna Sverige och ansöka på nytt. Migrationsverket uppskattar att 75 procent av ansökningarna för arbetstillstånd tar omkring fyra månader att handlägga och fatta beslut om. Och en stor del av ansvaret för arbetstillståndet hamnar hos arbetsbetsgivaren.
– Migrationsverket specificerade aldrig att jag behövde ett kollektivavtal när jag ansökte om arbetstillstånd. Det är inte verkligheten för många i Sverige. Det känns som att de bara tycker att man själv ska luska ut hur det fungerar.
All korrespondens som skickas till Rasem Khulusi från Migrationsverket är skriven på svenska, trots att Rasem inte själv talar språket och hela tiden har kommunicerat med myndigheten på engelska. Myndighetens hemsida erbjuder information på över 20 olika språk. Men när människor kommer i kontakt med handledarna är det på svenska de får svar.
Arbetsgivaren vill hjälpa till
Rasem Khulusis arbetsgivare skriver en lång inlaga där de vädjar för att utvisningen ska stoppas. De ändrar arbetsvillkoren, tecknar kollektivavtal och kompenserar honom för tidsperioden som det saknades, helt enligt instruktioner från myndighetens handläggare. Men Migrationsverkets beslut står fast. Avslag.
Nästa brev från myndigheten är en rekommendation om att ansöka om arbetstillstånd igen, utanför Sveriges gränser. Rasem Khulusi ska utvisas från Sverige. När han landar i Ryssland löper han risk att tvingas in i armén och Putins överfallskrig mot Ukraina, precis som andra ryska män.
I november 2022 rapporterade den ukrainska regeringen att över 50 000 ryska krigsbrott har begåtts sedan invasionen startade. Brotten är allt från mord på civila och attacker mot skolor till tortyr och sexuella övergrepp. Organisationen Center for civil liberties (CCL) vann Nobels fredspris för sina insatser för att katalogisera vittnesmål om grova krigsförbrytelser under Rysslands invasion. Trots det anser Migrationsverket att det är säkert att utvisa ryska män.
En person kan inte beviljas asyl enbart på grund av att de vägrar militärtjänstgöring. Det måste göras en individuell prövning som utgår ifrån landinformation, lagstiftning och praxis.
Karin Andrén, presskommunikatör hos Migrationsverket, säger att det för tillfället är mycket svårbedömt vad en inkallelse till militärtjänst för strid i Ukraina innebär samt att vilka konsekvenser det får för de som kallas in.
– För att beviljas asyl behöver det finnas ett hot mot individen, som att han eller hon kommer att bli förföljd till följd av vapenvägran eller att personen riskerar att tvingas göra sig skyldig till krigsförbrytelse.
Samtidigt beskriver Sveriges försvarsminister Pål Jonson (M) det aktuella säkerhetsläget i Europa som ”mörka tider” i sitt tal på Folk och försvars rikskonferens. Kriget i Ukraina har lett till den största upprustningen av Sveriges totalförsvar sedan 1950-talet och civilplikten kommer att återinföras. Han beskriver en rysk seger som det största hotet mot Sverige och säger att Ukrainas krig är vårt krig. Sveriges försvarsminister ser Ryssland som ett hot – samtidigt som Migrationsverket anser att landet är säkert att utvisa till.
Skapar misstro
Rasem Khulusi säger att det är en krock. Han känner en misstro till Sveriges inställning till kriget.
– Det känns som att Sverige utåt är emot den ryska armén och invasionen. Men verkligheten är att de stödjer Putin genom att skicka dit en person som inte ens är rysk, utan en rysk minoritet, på grund av mitt pass. Den personen är jag. Jag kommer att tvingas att utföra krigsbrott, om jag vägrar hamnar jag i fängelse. Jag skulle hellre stanna här och fortsätta tjäna samhället istället för att döda människor.
Migrationsverket analyserar just nu situationen men har inte uppdaterat sin bedömning av Ryssland ännu. Bland annat tittar man mer noggrant på vad en inkallelse till militärtjänst för strid i Ukraina innebär. Men för Rasem Khulusi är beslutet fattat. Nästa steg är ett möte med Migrationsverket där de ska planera hans flytt tillbaka ”hem”.
