Konspirationsteorier. Gamla myter. Fejknyheter. De sprids över hela nätet med ett knappklicks hastighet och upphöjs till sanningar. Det står kanske sämre till än någonsin med källkritiken bland befolkningen.
Eller vänta. Källa på det kanske? Att osanningar och rena lögner sprids snabbt på nätet är svårt att förneka men faktum är att vi inte vet så mycket om svenskarnas kunskaper i källkritik.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
– Vi har ganska dåligt med data på hur det ser ut i dag, så vi håller på att testa hur bra människor i Sverige är på att vara källkritiska. Man kan säga att vi alla skulle må bra av att ha mer källkritik men samtidigt betyder det inte att det är så himla dåligt som man kan tro när man hör hur vissa debattörer talar om faktaresistens och annat, säger Thomas Nygren, lektor i didaktik och docent i historia vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet.
Forskar om källkritik
Han forskar om källkritik och i höstas ledde han forskningsexperimentet Nyhetsvärderaren där runt 6 000 skolelevers digitala nyhetsflöden studerades. När eleverna fick handledning i källkritik klarade de sig ganska bra.
– När ungdomar tittar på sina egna nyhetsflöden under viss vägledning är de över lag duktiga på att kategorisera nyheter och typen av nyheter som svenska ungdomar sprider och det de delar med varandra har ganska god trovärdighet. Det är tecken på att åtminstone unga svenskar agerar som ett slags faktagranskare, säger Thomas Nygren.
Yngre är mer skeptiska till information på nätet än vad äldre är, visade även en rapport som Internetstiftelsen i Sverige, IIS, släppte i höstas. På frågan ”hur mycket av informationen som du tar del av på internet anser du är pålitlig” svarade 53 procent i åldersgruppen 56-65 år ”Det mesta”.
Motsvarande siffra för 16-25 åringarna var 35 procent. Att ha goda ämneskunskaper och förståelse för hur nätet fungerar är två grundbultar för att kunna värdera information, men högre utbildning leder inte per automatik till bättre källkritik.
– Det man har sett är att vetenskaplig nyfikenhet är det som gör att vi är bäst rustade att ta till oss information på ett klokt sätt. Snarare än utbildning handlar det alltså om inställningen till kunskap. Det som är problematiskt är när vi har en ideologisk övertygelse med oss, det gör oss ganska dåliga på att ta till oss information. Om vi är fast i vår världsbild retweetar vi allt som passar in i den och är skeptiska mot allt som inte passar in. Människor som är väldigt upptagna med sin världsbild oavsett ideologisk inriktning riskerar att trilla dit.
Vi har Trump att tacka
Thomas Nygren menar också att medvetenheten om hur viktigt det är med källkritik har ökat generellt. Det är en utveckling som delvis beror på USA:s president Donald Trump, som byggt hela sin karriär på känslosamma utspel i sociala medier och gjort sig känd för att slå ner på fakta och vetenskap som inte passar hans politik.
– Vi har en stor källkritisk diskussion och vi har en journalistkår som är allt mer på tårna i de här frågorna. Läget är nog bättre nu än det var innan Trump kom till makten. Det är den märkliga baksidan, eller ska man säga framsidan, av det som hänt i USA, säger Thomas Nygren.
Jorden är platt, läkemedelsbolagen vaccinerar ihjäl barn och FBI lägger ut chemtrails för att styra vår hjärnor. Nätets mest uppenbara galenskaper är lätta att genomskåda. Svårare kan det vara om budskapet verkar trovärdig och är snyggt förpackat.
Här är tre källkritiska tips.
1. Vem säger vad och varför? Klassisk källkritik går ut på att närläsa och analysera texter utifrån budskap och avsändare. I dag går det att ta en genväg via nätet. En snabb googling eller sökning på Wikipedia kan ge värdefull information om vem som står bakom texten och vad syftet är. Verkar den som står bakom trovärdig?
Är personen oberoende eller knuten till något specifikt särintresse? Verkar det finnas något bakomliggande syfte med texten, exempelvis ekonomiskt eller politiskt?
2. Hur ser bevisföringen ut? Saklig argumentation som bygger på direkta citat, vedertagen fakta och forskningsdata signalerar hög trovärdighet. Är texten baserad på känsloargumentation med få eller svaga hänvisningar till vedertagen fakta bör den läsas med större försiktighet. Klassisk politisk propaganda och manipulation bygger i huvudsak på känsloargument.
3. Säger många samma sak? Att få uppgifter bekräftade av flera av varandra oberoende källor är en grundläggande journalistisk arbetsmetod som lätt kan översättas till källkritik i vardagen.
Googla texten. Har flera skrivit ungefär samma sak eller kommit till liknande slutsatser? Det tyder på hög trovärdighet. Går texten på tvärs med vedertagna fakta eller kommer den fram till väsentlig skilda slutsatser jämfört med andra texter i samma ämne? Låg trovärdighet.
