Myndigheter ska utlokaliseras – men tveksamt det skapar nya jobb

Under alltför lång tid har det funnits en tydlig trend av centralisering till Stockholm. Det sade statsminister Stefan Löfven (S) under en pressträff i förra veckan. Tillsammans med civilminister Ardalan Shekarabi (S) meddelades att sju myndigheter helt eller delvis därför ska flytta från Stockholm och till andra orter i landet.

Totalt rör det sig om mellan 500 till 550 jobb.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Skapar inga fler jobb

En utredning av Statskontoret som presenterades i mars 2016 har dock visat att utlokalisering inte är tillräckligt för att skapa någon radikal effekt på den lokala arbetsmarknaden.

– Vi såg att man ungefär får så många arbetstillfällen som flyttas men att det inte ger några vidare mereffekter än så för de orter som myndigheterna flyttar till, säger Susanne Johansson, utredare på Statskontoret.

Till skillnad från privata företag och industrier har statliga myndigheter nämligen i regel inte någon större mängd underleverantörer.

– I huvudsak handlar det om kontorsjobb och myndigheter som köper in kaffe eller städtjänster, alternativt har anställda som kanske går ut och äter lunch, men mer än så är det oftast inte, säger Susanne Johansson.

Idag finns de statliga arbetsplatserna oftast på större orter, de flesta i Stockholm, Västra Götaland, Skåne och Uppsala – något som i regel handlar om ökade möjligheter att rekrytera då över 70 procent av de anställda på myndigheter är högutbildade.

Enligt Statskontorets utredning försvann 113 statliga arbetstillfällen från landsbygden mellan 2008 till 2014.   

Finns goda exempel

Exakt vilken effekt en utlokalisering får för att bryta trenden skiljer sig dock beroende på situation och förutsättningar.

Riksrevisionen har tidigare granskat effekterna av de omlokaliseringar av myndigheter som gjordes till följd av försvarsbeslutet 2004. De visade att varje flyttat arbetstillfälle kostade över en miljon kronor och att det tog flera år för
myndigheterna att återhämta sig när det gällde själva verksamheten.

Men det finns också goda exempel. Medan flytten av Energimyndigheten till Eskilstuna inte inneburit något större mervärde har flytten av Statens servicecenter till Gävle varit mer framgångsrik enligt Statskontoret. Till följd av detta skapades nya utbildningar för att svara mot kompetensbehovet och kommunen menar nu att andra verksamheter kommit att dra sig till staden.

”Andra skäl än arbetsmässiga”

Oavsett effekt menar Monica Haider (S), riksdagsledamot i miljö- och jordbruksutskottet, dock att det finns ett egenvärde i att sprida ut de statliga jobben.

Som ledamot i den parlamentariska Landsbygdskommittén var hon med och tog fram kommitténs förslag som presenterades i januari och som föreslog att 10 000 jobb bör flyttas från Stockholm inom fem till sju år.

– Det är ett viktigt att staten inte drar undan sin närvaro på landsbygden. Och för det finns andra skäl än arbetsmässiga, de statliga jobben bör finnas överallt. I synnerhet eftersom myndighetsjobben i regel är akademiska, säger Monica Haider.