Inrikes

Svagt stöd bland unga för den hundraåriga demokratin

Publicerad 5 augusti, 2018

Riksdagshuset i Stockholm. Bild: Bild: Stina Stjernkvist/TT

Dagens ETC

Den politiska demokratin i Sverige fyller 100 år i år. Frågan är dock om folket kommer att välja sina företrädare även i framtiden. En majoritet av unga svenskar tycker nämligen att experter ska ta besluten och hälften tycker att de som inte kan något om politik inte ska ha rösträtt. – Jag trodde inte att jag under min livstid skulle behöva försvara demokratin. Men i dag måste vi vara vaksamma och på hugget, säger demokratiforskaren Åsa Knaggård.

Mattias Göthberg

Text

I maj 1917 var Södermalm i Stockholm skådeplatsen för ett folkligt uppror, startat av upprörda kvinnor som hade försökt komma åt potatis för att lindra hungern i arbetarhemmen. Det som kommit att kallas potatisrevolutionen är en bidragande orsak till att allmän och lika rösträtt i Sverige kunde införas i landet året därpå.

När det nu är precis hundra år sedan idén om representativ demokrati blev verklighet i Sverige verkar det som att den blir allt mer ifrågasatt, åtminstone av unga. Att experter ska styra och att bara de upplysta ska ha rösträtt är en idé lika gammal som Platon, men den tycks fortfarande vara aktuell.