Inrikes.

2021-05-17 09:20
För att motverka segregation lades Vivallaskolans högstadium ned 2017. Men enligt en ny rapport från Örebro universitet har varken integrationen eller elevernas betyg förbättrats av att elever flyttades till andra skolor.  Bild: Mirja Mattsson
För att motverka segregation lades Vivallaskolans högstadium ned 2017. Men enligt en ny rapport från Örebro universitet har varken integrationen eller elevernas betyg förbättrats av att elever flyttades till andra skolor. 
Puffetikett
Dagens ETC

Stängd ”problemskola” gav varken integration eller bättre resultat

Att stänga skolor har blivit en allt vanligare strategi bland kommuner för att motverka segregation och låga skolresultat i utsatta områden. Men enligt en ny rapport från Örebro, där Vivallaskolans högstadium stängdes, är en flytt ingenting som i sig skapar integration. Forskare bakom rapporten lyfter istället fram andra viktiga faktorer för att uppnå ett positivt resultat.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per månad

Från

39 kr

Beställ här!

Beställ senast söndag 24 okt så får du en hel månad för bara 39 kr.

Betala per år

Från

1500 kr

Beställ här!

Prenumerera och betala per år. Avsluta när du vill.

Vivallaskolan i Örebro har många gånger lyfts fram i medier som en av Sveriges värsta ”problemskolor”. 2017 valde kommunen att lägga ner högstadiet, där över 90 procent av eleverna då hade utländsk bakgrund. Målet var att minska skolsegregationen och höja skolresultatet. Men enligt en ny rapport från Örebro universitet har varken integrationen eller elevernas betyg förbättrats av att elever flyttades till andra skolor.

– Det finns ibland föreställningar om att en flytt av elever från ett område till ett annat per automatik ska leda till ökad måluppfyllelse eller integration, men så enkelt är det inte. Det beror mer på de processerna som sätts i gång på de mottagande skolorna och förutsättningarna från bland annat kommunerna, säger Jan Jämte, statsvetare på Örebro universitet och medförfattare till rapporten.

Flytten från Vivalla har visat en rad motstridiga och parallella tendenser.

– Å ena sidan ser vi exempel på hur segregationen nu speglas internt på skolorna och att negativa fördomar projiceras på de som kommer från Vivalla. Å andra sidan ser vi överskridande vänskaper ta form och att klassen och klassrummet kan vara viktiga för att möjliggöra möten mellan olika grupper.

Färre får gymnasiebehörighet

Skolresultaten har däremot blivit klart sämre efter flytten. Från att i genomsnitt 59 procent av eleverna på Vivallaskolans högstadium blev godkända för gymnasiebehörighet siffran för de som bytt skola nu nere på 42 procent.

– Statistiskt kan det bero på slumpen. Än så länge är det bara en årskull som gått ut nionde klass på de nya skolorna. Det finns dock stora skillnader mellan de mottagande skolorna, det kan handla om allt mellan 20 till 55 procent som uppnått grundläggande behörighet.

Tidigare forskning har visat att bland annat bostadssegregation och det fria skolvalet har påverkat skolresultat och integrationsmöjligheter. Att skolsegregationen inte sker i ett vakuum blev också tydligt i rapporten om Vivalla.

– Skolan kan inte själva ta ansvar för att bryta den negativa trenden. Förutsättningar som påverkar elevers möjligheter att lyckas i skolan, som låga inkomster, låg utbildningsnivå, hög arbetslöshet eller utmaningar i svenska språket, försvinner inte för att elever byter skola. För vissa kan det till och med bli värre. Här krävs en rad insatser från både nationell och kommunal nivå, säger Jan Jämte.

I Örebro upplevde många lärare också att de blev lämnade vind för våg efter nedstängningen av Vivalla.

– Lärare har efterfrågat centralt stöd och mer samverkan mellan de inblandade skolorna. Man hade exempelvis kunnat sprida kompetensen från lärarna i Vivallaskolan som länge arbetat i klassrum präglade av mångfald. Jag har sett lärare skapa fantastiska lärmiljöer men det finns också elever som upplever negativa förväntningar eller att de blir kollektivt skuldbelagda av personal. En viktig slutsats är att integration och lärande hänger ihop. Det påverkar hur du lär dig om du känner trygghet och gemenskap i klassrummet.

Förändring tar tid

Forskarna hoppas att rapporten ska användas av kommuner, skolor och lärare som planerar liknande åtgärder. Det man har gjort i Vivalla är ett exempel på strategin ”spridning”, det vill säga att man lägger ner en skola i ett socialt missgynnat område och sprider elever från det området till andra skolor. Forskarna har också identifierat andra typer av initiativ: ”Förstärkning”, där man snarare fokuserar på att öka resurser till skolan och ”sammanslagning”, där man slår ihop skolor till en ny enhet, så att alla elever som börjar är nya.

– Nästa steg handlar om att studera sammanslagning och förstärkning för att se vilka utmaningar och möjligheter som finns i dessa initiativ. Men vi kommer också fortsätta följa utvecklingen i Örebro; är det något vi vet så är det att den här typen av omorganisationer verkligen tar tid.

Marcus Larsson, från Tankesmedjan Balans menar att även om han inte är expert på segregation är det tydligt att det återigen är marknadsskolan som står i vägen för att hitta lösningar; när det finns ett system som uppmuntrar föräldrar att välja bort skolor kommer segregationen inte att försvinna. Den bästa strategin som han ser bland de alternativ som lagts fram av forskarna är därför förstärkning.

– Precis som för alla andra jättebra förslag kan det bli skit när marknaden gör sitt. I Nyköping bestämde sig politikerna för att stänga alla skolor och starta en gemensam kommunal skola. Men istället startades en massa friskolor för att medelklassföräldrarna inte ville ha sina barn i samma skola som de ”jobbiga” eleverna. Jag tror mer på att satsa på skolorna i utsatta områden, det ska vara lyxigt att ha sina barn i den skolan. För om man stänger skolorna i områden som inte fungerar – vad händer med området då?

Marcus Larsson menar samtidigt att för att förstå skolmarknaden måste man också förstå hur medelklassens föräldrar tänker.

–Vi, jag är inget undantag, kan säga att här finns inga fördomar och att vi är öppna för alla men när man tar det individuella beslutet så gör man vad man anser är bäst för sitt barn. När det finns möjlighet att göra en white flight står politikerna kvar där med den stora satsningen.