För någon vecka sedan tillsatte regeringen en utredning om hur det ska gå till att införa språkkrav för medborgarskap i Sverige. Det är en följd av januariöverenskommelsen där det står: ”Vi vill stärka medborgarskapets status och främja ett inkluderande samhälle. Därför ska ett godkänt prov i svenska och i grundläggande samhällskunskap vara ett krav för medborgarskap i Sverige.”
Frågan är alltså inte om utan hur ett språkkrav ska se ut.
Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni har drivit frågan hårt i många år. I samband med att utredningen tillsattes förklarade hon i Svenska Dagbladet: ”Vi behöver ett sammanhållande kitt för alla som bor i Sverige. // Då är det viktigt med ett gemensamt språk för att kunna förstå varandra och skapa tillit och samhörighet.”
Tidigare har Socialdemokraterna varit skeptiska till språkkrav och i stället förordat obligatorisk svenskundervisning för personer med försörjningsstöd som är svaga i svenska.
I dag är det bara Vänsterpartiet som är öppet emot ett språktest.
Utrett tidigare
Men enligt språkforskningen finns det inga vetenskapliga belägg för att språktester ökar integrationen. Redan 1999 avrådde en statlig utredning från att koppla medborgarskap till språkkunskaper, främst av rättviseskäl. Även 2012 gjorde en medborgarskapsutredning, tillsatt av den dåvarande borgerliga regeringen, bedömningen att ett språkkunskapskrav skulle få för många negativa konsekvenser, främst för migranter med sämre förutsättningar.
I en forskningsöversikt från 2008 går forskarna Bo-Olof Rooth, docent i ekonomi, och Per Strömblad, statsvetare, igenom språklagstiftningen i 19 länder. Där konstateras att det inte går att se någon skillnad mellan länder som infört språkkrav och de som inte har gjort det när det gäller integrationen på arbetsmarknaden. I översikten varnas för att språkkrav för medborgarskap kan bli diskriminerande för människor från vissa länder och i vissa sociala grupper.
– Ett språktest kommer inte att leda till ett mer integrerat Sverige. De som har de bästa förutsättningarna kommer att klara testet, de andra inte. Om vi vill ha ett Sverige där vi ser medborgarskap som ett inträde i en exklusiv klubb, då ska vi införa testet. Men om vi vill ha ett samhälle där alla människor har samma chans att integreras, så är det fel väg att gå, säger flerspråksforskaren Tommaso Milani, professor vid Göteborgs universitet.
Motiverade att lära
Han påpekar att det finns 30 års forskning inom andraspråksinlärning som tydligt visar att språkinlärning ser olika ut för olika människor. Faktorer som spelar in är bland annat ålder, utbildningsbakgrund och livserfarenheter. Forskning visar också att de som kommer till Sverige nästan undantagslöst är mycket motiverade att lära sig det nya språket.
– I den liberala retoriken målar man upp bilden av att invandrare är lata och inte vill lära sig svenska, det är fel. Men för att de ska lära sig svenska behövs framför allt en kvalitativ språkundervisning som är likvärdig över hela landet.
Färre får medborgarskap
En effekt när kraven för medborgarskap skärps är att betydligt färre migranter får medborgarskap. Det visar en jämförande studie mellan Sverige, Danmark och Nederländerna som har olika krav för medborgarskap.
– Språktester gör att färre och färre söker medborgarskap. Politikerna vill gärna tro att språkkrav är ett sätt att få fler integrerade. Men det är tvärtom, färre blir medborgare, säger Pieter Bevelander, migrationsforskare och professor vid Malmö universitet, som i en rapport följt upp migrationsstatistik från Sverige, Danmark och Nederländerna i femton år, 2000–2015.
Hårda krav i Danmark
Enligt honom fungerar medborgarskapet ofta som en startpunkt för människor att på allvar börja investera i den egna integrationen. Forskning visar också att den som fått ett medborgarskap har lättare att få jobb och har högre inkomst än den som inte har fått det.
För att få medborgarskap i Danmark krävs att man bott i landet i nio år och inte haft försörjningsstöd det senaste året och sammanlagt högst i 6 månader de senaste fem åren. Dessutom måste man klara språktestet.
Testet är enligt Pieter Bevelander så svårt att bara en tredjedel av alla infödda danskar klarar det.
– De som bara har grundskolan eller ännu lägre utbildning har inte en chans.
I Danmark har 28 procent av de inflyttade som kvalificerat sig för att ansöka om medborgarskap fått det. I Nederländerna är den siffran 53 procent och i Sverige 76 procent. För det mesta sjunker benägenheten att söka medborgarskap med det geografiska avståndet. Personer från andra EU-länder tycker sällan att ett nytt medborgarskap är särskilt viktigt.
– Medborgarskap är viktigast för dem som mest behöver tryggheten i till exempel ett svenskt pass. Det kan vara flyktingar som inte kan återvända till sina hemländer annars, säger Pieter Bevelander.
”Utesluter människor”
I Danmark har endast hälften av alla migranter som kommit från länder i Afrika, Asien och Mellanöstern fått medborgarskap.
I Sverige, som ännu saknar språktest, får 95 procent från samma grupp medborgarskap.
I Nederländerna, där kraven för medborgarskap är något lägre än i Danmark, är andelen migranter från länder utanför EU med medborgarskap omkring 70 procent.
– Det här visar att språktester utesluter människor. Det gäller framför allt de som har låg utbildning och som kommer från länder med stort språkligt avstånd mellan modersmålet och mottagarlandets språk, säger Pieter Bevelander.
Även godkända kunskaper i samhällskunskap ska bli ett krav för att få svenskt medborgarskap, enligt de nya utredningsdirektiven.
Krav för medborgarskap i några europeiska länder:
Danmark
Språkkrav: B2
Godkända kunskaper om det danska samhället.
Finland
Språkkrav: B1 (finska eller svenska)
Undantag: analfabeter, personer över 65 år och personer med vissa funktionsnedsättningar.
Tyskland
Språkkrav: B1
Godkända kunskaper om det tyska samhället.
Storbritannien
Språkkrav: B1
Godkända kunskaper om det brittiska samhället.
Tjeckien
Språkkrav: B1
Godkända kunskaper om det tjeckiska samhället.
Krav för att göra test: Fem år med permanent uppehållstillstånd för icke-EU-medborgare, bosatt tre år i landet för EU-medborgare.
Belgien
Språkkrav A2
(för ansökan om medborgarskap i något av de tre officiella språken).
Spanien
Språkkrav: A2
Godkända kunskaper om konstitutionen samt sociala och kulturella aspekter av spanskt liv.
Nederländerna
Språkkrav: A2
Norge
Språkkrav: A2
Godkända kunskaper om det norska samhället.
Krav: Levt i Norge i minst 7 år under de senaste 10 åren.
Undantag: personer över 55 år.
Sverige
Har ännu inget krav på språkkunskaper eller samhällskunskap.
Ska nu utredas.
Italien
Inga krav
Källa: Language tests for access, integration and citizenship: An outline for policy makers. Alte, Council of Europe, 2016.
Språknivåer:
A1
Kan samtala på mycket enkel nivå om den andra personen pratar långsamt och upprepar ord och meningar.
A2
Kan samtala på enkel nivå om välkända ämnen.
B1
Kan utan förberedelse samtala i vardagssituationer.
B2
Kan samtala och umgås med infödda på ett naturligt sätt.
C1
Kan uttrycka sig flytande och spontant, kan vara aktiv i diskussioner.
C2
Kan utan ansträngning ta del av vilka samtal som helst, behärskar abstrakta begrepp.
Källa: Skolverket
