– Skickas du till ett stödboende förväntas du i princip bara vara i behov av praktisk hjälp. Men med tanke på hur mycket krig, trauma och övergrepp som de här barnen har upplevt så finns det nog egentligen ingen som inte är i behov av någon typ av behandling, säger Kinna Skoglund, samordnare för HVB-hem i Göteborgs kommun.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Från och med den 1 juli träder ett nytt ersättningssystem för ensamkommande barn och unga i kraft. Till skillnad från dagens system, då kommunerna får en ersättning beräknad utefter den ensamkommandes behov av vård och boendeform, ska det nya regelverket utgå från ett och samma schablonbelopp – och den totala ersättningsnivån sänks rejält.
Regeringen har aviserat att förändringen ska leda till flera positiva effekter: Migrationsverkets utbetalningar till kommunerna ska gå fortare, mindre administration väntas och skattemedel kommer att användas mer effektivt och ansvarsfullt, är tanken.
Omställningsarbetet pågår nu för fullt. För kommunerna innebär det bland annat att nuvarande boendeformer blir alltför kostsamma och på flera håll i landet håller man därför på att omvandla HVB-hem till stödboenden – en boendeform med mindre personal och därmed mindre stöd från vuxna.
– Egentligen borde man göra precis tvärtom, säger Kinna Skoglund.
18-åringar lämnas ute
De ensamkommande ungdomarna som har fyllt 18 år måste, enligt det nya ersättningssystemet, ha LVU-liknande besvär för att kommunen ska kunna få någon ersättning över huvud taget.
Tidigare har det varit upp till kommunerna att avgöra om en person som fyllt 18 år ska få bo kvar i sitt ungdomsboende eller inte, något som kommunerna också kunnat begära ersättning för.
Enligt en granskning av
Göteborgs-Posten fanns i maj hela 60 kommuner i Sverige som lät de ensamkommande unga bo kvar i sina ungdomsboenden trots att de fyllt 18 och egentligen skulle placeras på något av Migrationsverkets vuxenboenden.
Stockholms stad är en av de kommuner som nu tvingas ändra sina rutiner.
– Inriktningen i Stockholm har varit att behålla de 18-åringar som har varit i fortsatt behov av vård, även om de kanske inte varit så allvarliga att de gått in under LVU. Men den möjligheten försvinner nu tyvärr, säger Åsa Lindhagen, miljöpartistiskt socialborgarråd i Stockholms Stad.
18-åringar lämnas ute
Nu kommer de som fyller 18 år, i regel, att få sina ärenden avslutade. Och när HVB-hem övergår till stödboenden tittar kommunen på andra lösningar för att fylla det tomrum av stöd som tidigare kommit med HVB-hemmen.
– När man minskar ersättningsnivåerna så här drastiskt är det klart att det får en inverkan, och vi måste tyvärr anpassa oss. Men så klart vill vi att de som är i behov av vård fortfarande ska kunna få det, så därför försöker vi nu att samordna andra typer av insatser från civilsamhället, säger Åsa Lindhagen.
Ett sätt att spara
Förslaget om ett nytt ersättningssystem kom ut på remiss i juni förra året, strax efter att finansdepartementet flaggade för framtida besparingar vad gäller mottagandet av nyanlända.
Flera remissinstanser har uttryckt stor oro, bland andra Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.
– Regeringen är väldigt tydliga med att de vill spara, det är det inga tveksamheter om. Men den nya ersättningsnivån täcker helt enkelt inte kommunernas kostnader, säger Ove Ledin, handläggare vid sektionen socialtjänst på SKL.
– Den största oron är så klart att de som fyller 18 kanske istället kommer att avvika och försvinna. Vad gäller placering av barn så har man rätt till insatser upp till 21 års ålder, och vi menar att detta borde gälla även dem utan uppehållstillstånd, säger Ove Ledin.
