Inrikes.

2018-01-30 13:45
Socialminister Annika Strandhäll vill inte svara på frågan var i lagen Försäkringskassan finner stöd för sina krav på läkarintygens utformning och för bruket av begreppet ”medicinska förutsättingar för arbete”. Bild: Tomas Oneborg/SvD/TT
Socialminister Annika Strandhäll vill inte svara på frågan var i lagen Försäkringskassan finner stöd för sina krav på läkarintygens utformning och för bruket av begreppet ”medicinska förutsättingar för arbete”.

Socialministern duckar för kritiken

Försäkringskassan tillämpar egna regler som styr bedömningen av rätten till sjukpenning. Det visade Dagens ETC i en granskning förra veckan. Artiklarna har upprört många, men socialminister Annika Strandhäll väljer att inte kommentera uppgifterna.

”Regeringen och jag som minister kan inte ha synpunkter på hur myndigheten tillämpar lagen”, säger hon.

Det är helt fel, enligt experter.

Tom Aspengren, förbundsjurist på LO/TCO Rättsskydd, ifrågsatte i tisdagens tidning Försäkringskassans ”hitte på”-regler kring hur sjukintygen enligt myndigheten måste vara utformade. I synnerhet myndighetens krav på att intygen ska innehålla beskrivningar enligt den så kallade DFA-kedjan och bruket av begreppet ”medicinska förutsättningar för arbete”, MFA, eftersom dessa inte nämns i några rättskällor. 


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


– Rättssäkerhet, menar flera experter som Dagens ETC har pratat med, förutsätter transparens och förutsebarhet. Försäkringskassans egna regler sätter rättssäkerheten ur spel och får långtgående konsekvenser för sjuka som riskerar att gå miste om sjukpenning på oklara grunder.

– Så länge Försäkringskassans praktiska rättstillämpning och egna interna stöddokument inte underordnas lagstiftningen går det inte att garantera förutsebara rättsliga beslut, säger Lotta Vahlne Westerhäll, professor emerita i offentlig rätt vid Göteborgs universitet.

Inget svar

I förra veckan ställde Dagens ETC frågan var i lagen Försäkringskassan finner stöd för sina krav på läkarintygens utformning och för bruket av begreppet ”medicinska förutsättingar för arbete”. Det kunde inte Försäkringskassans rättschef Eva Nordqvist svara på.

Inte heller socialminister Annika Strandhäll svarar på frågan. Vi nekas möjlighet att intervjua socialministern, men i mejlsvar skriver hon: ”Enligt lag får Försäkringskassan inhämta de uppgifter de anser sig behöva för att bedöma arbetsförmågan. Regeringen och jag som minister kan inte ha synpunkter på hur myndigheten tillämpar lagen. Om det är så att Försäkringskassan nekar sjukpenning ska alltid frågan kunna överklagas och prövas av domstol. Rätten att överklaga är oerhört viktig.”

Annika Strandhälls pressekreterare Victor Harju listar visserligen en rad bestämmelser som gäller Försäkringskassans handläggning av läkarintyg. Men i de lagar, paragrafer och föreskrifter han åberopar finns inget stöd för Försäkringskassans godtyckliga tolkningar av lagtext och egna ”kvasiregler”, enligt Lotta Vahlne Westerhäll.

– De svarar inte på din fråga som handlar om ifall Försäkringskassan överskridit sin normgivningskompetens enligt Regeringsformen, men Försäkringskassan har ingen laglig befogenhet att besluta om föreskrifter när det gäller de vaga begrepp som förekommer i lagtext, förarbeten och rättspraxis, säger Lotta Vahlne Westerhäll.

Ändå är det i första hand Försäkringskassans egna internt bindande stöd- och styrdokument som styr bedömningarna.

–  Det är ju bekvämt för regeringen som slipper ta politiskt ansvar, samtidigt som de enkelt kan styra tillämpningen, säger Tom Aspengren.

”Ingen begär ministerstyre”

Att Försäkringskassan hittar på egna normer, som inte står i överensstämmelse med högre lagstiftning, och därmed enligt den juridiska expertisen sätter rättssäkerheten ur spel väljer ministern att besvara genom att hänvisa till att ”regeringen och jag som minister inte kan ha synpunkter på hur myndigheten tillämpar lagen”.

Men det förhåller sig precis tvärtom, framhåller förbunds­jurist Tom Aspengren.

– Ingen har begärt att regeringen ska ministerstyra, tvärtom. Men de ska rimligen kunna tala om i fall de har bemyndigat Försäkringskassan – eller inte – att bestämma vad ett sjukintyg ska innehålla och ange ett rättsligt stöd för detta. Varför svarar inte regeringen på det? Frågan om Försäkringskassans befogenheter behöver utredas och klargöras, eftersom den har stor betydelse. I min värld betyder tystnad att man accepterar rådande ordning, säger förbundsjurist Tom Aspengren.

Även professor Lotta Vahlne Westerhäll understryker att det är regeringens rätt och skyldighet att se till att Försäkringskassan agerar utifrån de befogenheter myndigheten har enligt Regeringsformen.

Men Annika Strandhäll föreslår ingen utredning, hon skriver endast att den som nekas sjukpenning ska kunna överklaga.

Det kan vara en klen tröst för de sjuka som har möjlighet att ta sitt fall till domstol. I en studie för IFAU visar professor Ruth Mannelqvist m. fl. att Försäkringskassans normer avviker från lagstiftningen och att förvaltningsrätten följer myndighetens normer snarare än lagen.

– Och för den enskilde är det svårt att få frågan om en myndighet har överskridit sin normgivningskompetens prövad av domstol, eftersom Sverige inte har någon författningsdomstol, säger Tom Aspengren.

Dagens ETC:s granskning

I Dagens ETC:s granskning, som inleddes i förra veckan, ifråga­sätter jurister och professorer i juridik Försäkringskassans rätt att låta egna normer och föreskrifter utan stöd i lag styra bedömningarna av enskildas rätt till sjukpenning.

Försäkringskassan håller sig med en arsenal av interna stöd- och styrdokument som reglerar myndighetens arbete. Dessa tillåts styra trots att Försäkringskassan i många fall saknar laglig befogenhet för att införa nya regler och egna lagtolkningar. Det skapar otydlighet, gör myndighetens arbete svåröverskådligt, och sätter rättssäkerheten för den enskilde ur spel.

Dagens ETC visade också att enskilda kontor, enligt en handläggare i Stockholm, tar till kontroversiella metoder i sin strävan att uppfylla regeringens mål om ett sjukpenningtal på 9,0 till 2020. Bland annat uppges handläggare som gör många avslag premieras med högre lön och andra förmåner.