Inrikes.

2018-07-02 09:59
  • Fredrik Gren.  Bild: Jonas Ekströmer/TT
    Fredrik Gren.
  • Thomas Berglund.  Bild: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT
    Thomas Berglund.
  • Rasmus Nerman.  Bild: Håkan Flank
    Rasmus Nerman.
  • Henrik Borelius. Bild: Fredrik Persson/TT
    Henrik Borelius.

Skattepengar går till mångmiljonlöner

Direktörerna tjänar miljonlöner på skattemedel samtidigt som vårdpersonal kämpar för högre ingångslöner. Det är en bild från svensk sjukvård i dag. Och det är inom de privata bolagen som de största skillnaderna i lön finns.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på !
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

En halv miljon i månaden. Så mycket tjänade den avgående vd:n för vårdkoncernen Attendo förra året. Enligt siffror som Dagens Industri tagit fram var det hans lön, men räknar vi med pensionsinbetalningar och så kallade incitamentsprogram landar vi på 8,3 miljoner kronor. På ett år.

Enligt DI:s genomgång har de högst betalda direktörerna löner som är mer än dubbelt så höga som de högsta cheferna inom landstingen. Hälso- och sjukvårdsdirektören i Stockholms läns landsting, Barbro Naroskyin, tjänade 2 miljoner förra året.

Fler av de stora vård- och omsorgskoncernerna finns numera på börsen. När bolagen börsintroducerats har fler saker hänt med deras ekonomi. Dels har värdet på aktierna skjutit i höjden, ofta direkt efter att de lanserats till allmän försäljning. En höjd aktiekurs brukar tyda på förväntningar om ökad lönsamhet och ibland också höga aktieutdelningar.

Högre lön på börsen

Men det finns också en tydlig trend när det gäller ersättningarna till de högsta cheferna i koncernerna. Vd:n för Capio fick en höjd ersättning med 58 procent från året innan börsintroduktionen jämfört med året efter. Nu ligger han på plats två i löneligan med 6,7 miljoner i total ersättning medräknat pensionspremier.

Samtliga direktörer i vård­toppen äger också stora aktieposter i de egna bolagen, ofta har stora koncerner så kallade incitamentsprogram där cheferna förmånligt får optioner på aktier. Henrik Borelius som nyligen avgick som vd för Attendo fick i april i år en utdelning på nästan 9 miljoner kronor. Enligt DI:s uppgifter har han aktier värda mer än en halv miljard i vårdjätten.

Men för vårdpersonalen är det en annan verklighet. En undersköterska anställd inom den privata omsorgsbranchen tjänar i snitt 27 700 kronor i månaden, enligt SCB:s statistik. För sjuksköterskorna ligger lönen högre, från 36 000 för en barnsjuksköterka upp mot närmare 40 000 för en specialiserad intensivvårdssköterska.

25 gånger högre lön

Inom privat sektor ligger ofta sjuksköterkselönerna lite högre, men undersköterskorna har högre lön i offentligt sektor, enligt SCB:s statistik. Jämför vi snittlönen för en undersköterska på ett privat omsorgsföretag som Attendo med vd-lönen så är den 25 gånger högre. Det är betydligt högre än det snitt på 18,8 industriarbetarlöner som LO räknat fram och som visar förhållandet mellan ­makteliten och industriarbet­arnas löner.

– Oj det var ju väldigt mycket. 

Så reagerar My Andresen, sjuksköterskestudent och initiativtagare till uppropet ”Inte under 30K” som arbetar för högre ingångslöner, när hon ser vad direktörerna för vårdbolagen tjänar, uppemot en halv miljon i månaden. 

– Vi har fått många reaktioner som är ”30 000 i månaden, hur tänker ni?”. De tycker att vi har höjt kraven drastiskt. Men som ingångslön, efter tre års högskoleutbildning, är det inte mycket med tanke på den kunskap och ansvar en sjuksköterska har, säger hon. 

I uppropet har de fått kämpa för att höja ingångslönerna, först till 24 000 i månaden och sedan upp till 30 000. Att en ensam vd kan lyfta ersättningar på mångdubbelt mer än det, i Henrik Borelius fall mer än 20 gånger mer, ser hon som ett tecken på att pengarna finns. My Andresen understryker att hon inte är ute efter att jämföra löner utan att sjuksköterskeyrket ska få mer status.

– När man ser löneskillnader så väcks frågan hur löner fördelas på en arbetsplats. När den här lönediskrepansen existerar så blir jag fundersam över hur lönerna fördelas på en arbetsplats när man säger att det inte finns några pengar, säger hon.  

”Pengarna finns”

My Andresen kommer att fortsätta att följa frågan om hur pengarna fördelas, inte minst när hon snart ska ge sig ut i arbetslivet. 

– Det här sticker nog lite ögonen för de anställa. Om en vd kan tjäna så mycket pengar så borde man även kunna höja sjuksköterskornas löner, säger hon.

Ingen av direktörerna har velat, eller haft möjlighet att, medverka i Dagens ETC. I ett mejl skriver Capios informationschef Henrik Brehmer: ”Capio verkar i en internationell miljö med ca 45 procent av verksamheten utanför Sverige och verkar i en fullt konkurrensutsatt miljö. Detta är faktorer som vi har att ta hänsyn till i våra principer för ersättning till ledande befattningshavare.”

Så mycket tjänade vårddirektörerna 2017

Fredrik Gren

Vd Ambea (äger fd Carema)

5 400 000 kr

Thomas Berglund

Vd Capio

6 700 000 kr

Rasmus Nerman

Vd Humana

3 600 000 kr

Henrik Borelius

Fd vd Attendo

8 300 000 kr