Inrikes.

2020-05-04 13:27
”Den här inställningen som man har sett från vissa arbetsgivare, att det inte går att få svenskar att jobba i skogen, den är förödande”, säger Magnus Lindberg , ombudsman på GS-facket.  Bild: Gorm Kallestad/TT
”Den här inställningen som man har sett från vissa arbetsgivare, att det inte går att få svenskar att jobba i skogen, den är förödande”, säger Magnus Lindberg , ombudsman på GS-facket.
Puffetikett
Dagens ETC

Säsongsarbetare kommer inte till Sverige – och svensk arbetskraft ratar branschen

Grönsaksbrist, inga jordgubbar och skogsplantor som inte kommer i marken – det blir följden om tusentals utländska säsongsarbetare inte tar sig till Sverige under coronapandemin.

Samtidigt har tiotusentals svenskar varslats och permitterats de senaste månaderna. Men dåliga arbetsvillkor och låga löner gör det svårt att locka dem till de gröna näringarna.

”Branschen är sönderdumpad”, säger Magnus Lindberg, ombudsman på GS-facket.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Lantbrukarnas riksförbund (LRF), med den tidigare centerministern Anna Karin Hatt i spetsen, har beskrivit det som ”en oerhört stor utmaning att på kort tid förse lantbruket med kompetent arbetskraft inför säsongen” om de omkring 8 000 utländska säsongsarbetarna inte kan ta sig till Sverige. Även Maud Petri Rådström, ansvarig förhandlare för skogssektionen inom Gröna arbetsgivare, menar att det kommer bli tufft för många skogsföretag att hitta ny personal.

– Många tror kanske att det bara är att gå ut och plantera skog. Men det krävs arbetsledning, det krävs rekrytering, och de här företagen har planerat för den utländska arbetskraften under ett halvår. En rekryteringsprocess tar faktiskt en stund. Det är också svårt om alla är nyanställda på en arbetsplats, säger hon.

Men enligt facket är problemet främst de dåliga lönerna och villkoren.

– Jag kan förstå att man upplever det som bekymmersamt att få tag på folk eftersom man har vant sig vid en väldigt låg prisbild och vid att rekrytera lejonparten av arbetskraften från Östeuropa, säger Magnus Lindberg, ansvarig ombudsman för skogsavtalet på GS-facket.

Prispress och underbud

Det gäller i synnerhet skogsvårdsarbete som plantsättning och röjning. Fram till 1990-talet anställdes säsongsarbetare som regel direkt av de stora skogsbolagen. I dag har det mesta outsourcats till underentreprenörer, som i sin tur rekryterar arbetare från Baltikum, Polen och Rumänien, och på senare år från länder utanför EU, främst Ukraina.

– Det är nästan bara utländsk arbetskraft som utför skogsvårdsarbete i Sverige. Det handlar om ungefär 5000 personer om året, säger Magnus Lindberg.

Prispress, underbudskonkurrens och utnyttjandet av migrantarbetare från låglöneländer har sammantaget lett till kraftigt försämrade villkor, menar han.

– Den delen av branschen är till stora delar sönderdumpad, säger han.

Men Gröna arbetsgivare känner inte igen den dystra bilden.

– Det har varit svårt att rekrytera svensk personal. Men det är inte en villkorsfråga, för vi har ju kollektivavtal med GS-facket, och de lönerna och villkoren gäller ju oavsett nationalitet, säger Maud Petri Rådström.

”Omfattande fusk”

De flesta bolag och entreprenörer i skogen har kollektivavtal, och det är egentligen inget fel på lönenivåerna och regleringarna i avtalen, enligt GS-facket. Lägstalönen ligger på 115 kronor i timmen och 20 800 kronor i månaden för en plantör, plus semesterersättning och avsättningar till arbetstidskonto. Det vanligaste är att man tillämpar ackordslön, men enligt avtalet får månadslönen aldrig gå under lägstanivån.

– Problemet är att företagen sällan följer avtalen, man betalar inte avtalsenliga löner eftersom man låter folk jobba mer än åtta timmar om dagen, och sexdagarsveckor. Man betalar inte ob-ersättning och övertidsersättning, och inte heller sjuklön. Och de här omständigheterna, att man har vant sig vid låga lönekostnader på grund av ett omfattande fusk, gör ju att det blir svårt att hitta svensk arbetskraft, eftersom svensk arbetskraft normalt inte accepterar den typen av villkor, säger Magnus Lindberg.

Gröna arbetsgivare förutsätter att medlemsföretagen följer ingångna avtal.

– I annat fall har vi en facklig motpart som kan ta upp det, om de gör bedömningen att någon arbetsgivare inte följer avtal, säger Maud Petri Rådström.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

Men GS-facket har svårt att agera mot fusket, enligt Magnus Lindberg.

– Dels har Gröna arbetsgivare kämpat med näbbar och klor mot att vi ska få någon som helst möjlighet att kontrollera efterlevnaden. De gör allt för att vi inte ska få insyn, vi ska inte få en chans att kontrollera. Och en marknad utan kontrollmöjlighet och sanktioner mot de som missköter sig, den kommer aldrig att fungera. Det kan bara gå på ett sätt.

Få migrantarbetare i facket

Gröna arbetsgivare gör inte heller någon egen uppföljning.

– Från vår sida ser vi inte något behov då mycket proaktivt arbete görs. Vi har också övergripande löne-statistik som visar vad företagen betalar i ersättningar. Och där kan vi inte se några avvikelser från avtalen, säger Maud Petri Rådström.

Där ligger lönerna på avtalad nivå?

– Absolut. Och vi har ingen kunskap om att något företag inte följer gällande avtal.

Men att utländska säsongsarbetare jobbar under sämre villkor än de kollektivavtalade är något som också Ulf Hansson, ombudsman för Kommunal i Skåne, känner igen.

De tuffa arbetsvillkoren för gästarbetare på Skånes jordgubbsodlingar och grönsaksodlingar har belysts i en rad reportage genom åren. I mitten på 00-talet fanns det odlare som betalade jordgubbsplockare 10 kronor i timmen, berättar Ulf Hansson. I ett försök att styra upp en laglös bransch drev facket fram ett kollektivavtal för arbete inom bär och frilandsodling, ett avtal där minimilönen 2019 låg på 96 kronor i timmen, eller drygt 16 000 i månaden, plus övertidstillägg på 78 kronor eller ob-tillägg på 51 kronor i timmen. Och vid ackordsarbete får summan inte gå under 16 000 i månaden för en heltid.

Det är en alldeles för låg nivå, medger Ulf Hansson, men på många håll ligger lönerna lägre än så, eftersom avtalen inte alltid efterlevs. Gästarbetarna får samma timlön eller ackord oavsett hur mycket de jobbar och när – kvällar, helger och helgdagar. De är beredda att jobba mycket när de ändå är här, de är vana att slita hårt för relativt lite pengar, och de accepterar lönerna de får, menar Ulf Hansson. Och det här utnyttjar arbetsgivarna.

Kommunal har svårt att driva frågorna. Få eller inga migrantarbetare är medlemmar, och få vågar organisera sig fackligt eller vittna om löner och andra villkor.

– Då riskerar de att bli svartlistade hos arbetsgivarna, säger Ulf Hansson.

Trots varningsropen tror Ulf Hansson att många migrant­arbetare från andra EU-länder ändå kommer att kunna ta sig hit. Det blir dock svårare för folk från länder utanför EU.

Vad krävs för att locka ­arbetslösa i Sverige till odlingarna?

– Jag tror att folk skulle vara intresserade av de här jobben om det var drägliga villkor. Men de villkor som många arbetsgivare erbjuder i dag är inte drägliga.

LRF har föreslagit en ”löneutjämningsersättning för den som går från ett mer välbetalt arbete till ett i de gröna näringarna”, alltså att staten ska subventionera lönerna. Ett tydligt tecken på att man faktiskt inser att villkoren i branschen är ojusta, enligt Ulf Hansson.

Men varken han eller Magnus Lindberg på GS-facket vill se några statliga lönesubventioner. Istället hoppas de att krisen ska bli en ögonöppnare.

– Den här inställningen som man har sett från vissa arbetsgivare, att det inte går att få svenskar att jobba i skogen, den är förödande. Om man skulle följa ingångna avtal och erbjuda justa villkor och tala om att man tänker göra det, då är jag helt övertygad om att man kommer lyckas rekrytera bland arbetslösa i Sverige, säger Magnus Lindberg.

Säsongsarbetare

Kunskapen om arbetsvillkoren för utländska säsongsarbetare i jord- och skogsbruket är bristfällig, och lite forskning har gjorts på området.

Forskningsprojektet ”Arbetsliv i omvandling” (2015) tecknar dock en övergripande bild av ”levnads- och arbetsförhållanden som starkt avviker från de normalt förekommande i svenskt arbetsliv och inte uppfyller arbetsmiljölagens minimikrav”.

Det handlar om undermåliga bostäder, bristande hygien, ökad olycksrisk, diskriminering, trakasserier, långa arbetstider och låg lön, enligt rapporten ”Migrantarbetare inom jordbruket: arbetsmiljö och arbetsvillkor” (2015).

I ett mejl till Dagens ETC ger Arbetsmiljöverket flera exempel på arbetsmiljörelaterade problem inom jordgubbsplockning, grönsaksodling och skogsplantering, som ergonomisk belastning, påfrestande arbetsställningar och exponering för kemikalier.