Så gör polisen för att undvika granskningar

– Om man struntar i en grundlag, vad säger att man inte struntar i andra lagar?

Frågan ställs av polisen och forskaren Stefan Holgersson som har gjort en studie på hur polismyndigheten förhåller sig till offentlighetsprincipen vid utlämnande av offentliga handlingar. Studien visade att 77 procent, alltså mer än tre av fyra av fallen som undersökts lett till helt eller delvis avslag på det som begärts. Problemen som Holgersson lyfter är inte nya eller särskilt chockerande, säger forskaren själv. Han menar att det ligger en rad orsaker bakom.

– Bristande kunskap och rutiner, en nonchalans inför att följa regler. Och så för att skydda själva, sina kollegor och värna om myndighetens varumärke.

Kultur inom polisen

Problemet sträcker sig längre än bara brister i utlämnandet av offentliga handlingar. Det handlar om en kultur inom ­polisen där man bryr sig mer om att backa kollegorna och skydda kårens offentliga bild än om att värna demokratin, menar han.

– Den bild som många har av polisen skiljer sig från hur ­polisen fungerar. Det finns många poliser som gör bra saker, men om människor visste hur organisationen fungerar så skulle de inte ha samma förtroende. 

Polisens strategi: Bortförklara

Holgersson menar att bilden polisen presenterar av sig själva är starkt friserad. Han tar upp fallet Eric Torell som ett tydligt exempel på hur polisen i första hand skyddar sitt varumärke. Samma kritik lyftes också av polisen Rune Engström i boken 25 skott och i en intervju med Dagens ETC i november. 

– Det handlar om hur verklig­heten presenteras, men också en bristande kritisk reflektion kring hur man själv skulle kunnat agera annorlunda. Det finns i normalfallet en tanke bakom det polisen kommunicerar ut och det uppskattas inte att medarbetare går ut och ger en alternativ bild till den Polis­myndigheten ger. Att få ett högt förtroende är ju lättare om man som Polismyndigheten för ut tilltalande bilder som är svåra att granska.

Vill inte svara

När brister och kritik kommer fram bemöter polisen ofta det med att en granskning pågår, men Holgersson menar att man sällan ser resultatet av dessa granskningar. 

– Man har som ett mantra och det är alltid samma för­klaringar. Det är alltid andras fel eller så behövs det mer resurser eller att ändra i lagstadgar. Om problem uppstår är svaret att de redan jobbar med det.

När Dagens ETC kontaktar polisen för en kommentar hänvisar de till ett tidigare svar till Svt. Där säger presschefen Per Ek att av de 120 000 handlingar som begärs ut årligen så uppfyller polisen kravet på skyndsamhet som gäller vid begäran om allmänna handlingar. Han erkänner att det finns strukturella brister i polisens hanterandet av allmänna handlingar men håller inte med om att polisen försöker dölja något av rädsla för kritik.

– Polismyndigheten delar inte flertalet av de slutsatser som dras i studien, till exempel att det skulle finnas intresse av att mörka, dölja och försvåra insyn för att minska risken för kritik, säger han till Svt. 

Han säger också att polisen har uppmärksammat bristerna i rutinerna kring sekretess­prövning och därför redan har gjort en granskning, som lett till att nya rutiner införs från och med nästa år.