Framför allt riksdagsledamoten Mattias Karlsson har länge företrätt åsikten att vägen in till den svenska särarten ska vara öppen för dem som vill anpassa sig. Verktygen är en blandning av politisk styrning och marknadslösningar som Sverigedemokraterna hämtat från systerpartiet Dansk folkeparti.

Dagens ETC tittar närmare på de konkreta förslagen.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Världskulturmuseet stängs ner

Sverigedemokraterna vill (efter dansk förebild) ha en svensk kulturkanon av ”pärlorna” bland svensk litteratur, konst, musik, teater och film.

De vill också ändra filmstödet så att inspelningar i ”historiska svenska miljöer” gynnas, och av samma skäl subventionera inspelningen av utländsk film i Sverige. De är mot all annan form av kvotering av filmstödet.

Stödet till Världskulturmuséerna i Stockholm ska sänkas medan Världskulturmuseet i Göteborg ska avvecklas.

Inget stöd till kultur som inte stödjer SD:s ideal

Eftersom Sverigedemokraterna ser kulturen som ett medel för att stärka den svenska särarten vill de skära ner eller helt avskaffa offentligt stöd till kulturuttryck som inte har ett tydligt sådant syfte. Den som vill bedriva föreningsliv eller folkbildning på etnisk eller separatistisk grund, eller skapa konst som inte följer Sverigedemokraternas estetiska ideal (harmoni och kulturarv) får gärna göra det, men då för egna pengar. Det skulle betyda ett minskat kulturstöd på minst en miljard kronor jämfört med regeringens budget.

Även internationellt litteratursamarbete och litterära evenemang ska till större delen stå på egna ben, åtminstone så länge det riktar sig till vuxna (-310 miljoner jämfört med regeringens budget).

Nytt Rot-avdrag för att bevara äldre hus

SD vill förstärka riksantikvarieämbetet och anslå särskilda medel för att bevara fornlämningar och andra delar av kulturarvet som hotas av förstörelse. Ett särskilt Rot-avdrag skulle möjliggöra varsam restaurering av äldre hus.

Partiet förespråkar också inrättandet av kommunala ”kulturlotsar” med ansvar för att samordna arbetet för kulturarvet, och satsa 289 miljoner på ”Sverigecenter” i ”utanförskapsområden”, samt ett särskilt institut som ska gynna kommersiell dataspelsutveckling som bygger på svensk mytologi och svenska miljöer.

Utländska medborgare stängs ute från biblioteken

Partiet vill ändra bibliotekslagen, vilket skulle innebära att folkbiblioteken inte längre skulle ha ansvar för att ha böcker på andra språk än svenska och de fem nationella minoritetsspråken.

Ett nationellt lånekort efter norsk modell skulle göra det möjligt att utestänga utländska medborgare, asylsökande och papperslösa från att använda biblioteken.

Ökat anslag till kyrkobyggnader

Partiet vill höja anslagen för bevarande och underhåll av kyrkobyggnader med 440 miljoner och införa ”tillsyn, granskning och uppföljning gentemot trossamfunden”.

Aron Emilsson, som är både kyrkopolitisk och kulturpolitisk talesman, säger till Smedjan (27/3 2018) att det handlar om ”trossamfund som segregerar på etnisk grund eller som visar att man vill distansera sig från majoritetssamhället”.

Vill halvera presstödet

Sverigedemokraterna motsätter sig de nya formerna för presstödet, och vill istället halvera det och genomföra skattesänkningar som ska gynna mindre redaktioner. Enskilda ledamöter har föreslagit att helt avskaffa presstödet.

Partiet gjorde i våras även en helomvändning i frågan om nya finansieringsformer för public service. De kopplar nu finansieringen till krav på att förändra Granskningsnämndens roll till att även granska faktauppgifter i programmen, och de vill ha tydligare rättelser. Det är rimligt att anta att detta hör till de frågor där de kommer att ställa krav för att stödja en moderatregering efter valet. Anslagen till dansk public service skars nyligen ner med 20 procent efter en uppgörelse med Dansk folkeparti (SvD 19/6 2018). Martin Kinnunen har som enskild ledamot föreslagit att det ska utredas om delar av public service kan säljas ut men det är inte partiets uppfattning.

Sverigedemokratisk kulturkamp

Begreppet metapolitik används mest inom den identitära högern, och innebär en långsiktig kamp för att förändra idéerna i samhället. En grupp identitärer uteslöts 2015 från Sverigedemokraternas ungdomsförbund SDU, och återfinns idag i partiet Alternativ för Sverige. Men det finns kontakter kvar, bland annat genom studentföreningen Heimdal i Uppsala där även Jimmy Åkesson har talat. Aftonbladets Martin Aagård citerade för två år sedan Mattias Karlsson som talade om en liknande kulturkamp: ”68-rörelsen var väldigt duktiga på att nästla sig in i kulturverksamheter och media. Långsiktigt ser jag att vi arbetar på det sättet”. Åkesson var enligt SvD (22/1 2018) ännu tydligare när han talade inför Heimdal: ”Vi har en ambition att bli den nya socialdemokratin. Det ska vara vår ideologi som genomsyrar samhället i stort, men det tar kanske 100 år innan man är där. … Där den verkliga makten finns”.

Skolan ska förstatligas

Sverigedemokraterna vill förstatliga skolorna, men stegvis under en längre period. Till en början ska det ske genom att låta staten ta över skolor som inte är tillräckligt bra. De vill också placera nyanlända i särskilda förberedelseskolor - skilda från de vanliga skolorna - och införa tester som de ska klara innan de får gå i vanliga klasser. De vill helt avskaffa modersmålsundervisningen och istället placera modersmålslärarna i förberedelseskolorna.

Partiet vill behålla möjligheten att ta ut vinster från skolor. De svängde i frågan 2015, av allt att döma efter intensivt lobbyarbete, och vill sedan dess istället ha en hårdare kvalitetsgranskning. De har också övergett tanken på kommunalt veto mot etablering av friskolor. De har ett eget förslag till lönetrappa och karriärtjänster för lärare.

De vill också skapa en tvåårig praktisk gymnasieutbildning och system med varvande av praktik och teori även inom vissa högskoleutbildningar och motsätter sig regeringens satsning på att göra hela gymnasiet högskoleförberedande.

Inom den högre utbildningen vill de öka lärartätheten och knyta forskningen till näringslivets behov, bland annat genom inrättandet av en ny myndighet.