ANALYS.

2018-11-27 14:15
Bild: Jessica Gow/TT
Puffetikett
Dagens ETC

Så gick C från jämlikhetsivrare till klyftornas försvarare

Under tisdagen meddelade Annie Lööf att Centerpartiet kan tänka sig att släppa igenom Stefan Löfven som statsminister - mot löften om lägre skatter och mer liberal arbetsrätt.
Mycket talar nu för att det är Centerpartiet som kommer att avgöra regeringsfrågan.

Men vad är Centern för parti 2018? Per Sundgren har gått igenom partiprogrammen och hittat ett parti som genomgått stora ideologiska förändringar.

Bondeförbundet bildades 1912 för att i den framväxande demokratin företräda jordbrukets och landsbygdsbefolkningens intressen. I det första korta partiprogrammet från 1913 och i programmet från 1919 hör lantarbetare, jordtorpare och arrendatorer till de grupper som partiet vill värna.

Nationalism och mödrars arbete

Programmet från 1933 är präglat av tidens nationalism. Både storkapital och fackföreningar ska bekämpas. ”Som en nationell uppgift framstår den svenska folkstammens bevarande mot inblandning av mindervärdiga utländska raselement samt motverkandet av invandring till Sverige av icke önskvärda främlingar.”

I det program som antogs 1946 är denna formulering borttagen och nu talas mer försiktigt om ”folkmaterialets bevarande” och en ”positiv befolkningspolitik”. Den ojämlikhet som framförallt måste motarbetas är den mellan den gynnade staden och den missgynnade landsbygden.

Även i programmet från 1959 är ojämlikheten mellan stad och landsbygd en huvudfråga och mer och mer lyfts nu decentralisering fram som lösningen. Ekonomiskt förespråkas fri företagsamhet och i programmet konstateras att styrkeförhållandet mellan arbete och kapital kunnat utjämnas.  Samtidigt som levnadsstandarden förbättrats och massfattigdomen försvunnit har den tekniska utvecklingen fört med sig nya problem och en kritik riktas mot den makt som olika experter tillskansat sig. Som ett varnande exempel framförs att mödrars arbete utanför hemmet kan skada barnen.

”Jämlikhet i standard och inkomst”

Så 1970 är det dags för ett nytt partiprogram och nu har något hänt. Det nya programmet går under rubriken ”Jämlikhet och trygghet i ett decentraliserat samhälle”. Programmets primära målsättning sägs vara att åstadkomma ”jämlikhet på alla områden”. Honnörsord är ”välfärd, trygghet och jämlikhet”. Jämlikheten mellan människor ska åstadkommas ”såväl i social behandling som i levnadsbetingelser i övrigt”.

Jämlikhetsretoriken i detta program kan väl mäta sig med den i de båda arbetarrörelsepartiernas program. Programmet innehåller en rad ställningstaganden som visar på en politisk vilja att också verka för en långtgående ekonomisk utjämning. ”Samhället ska verka för att olikheter i inkomstfördelningen blir så små som möjligt.”  De anställdas inflytande på sina arbetsplatser ska tillgodoses genom företagsdemokratiska reformer som stärker de anställdas inflytande både i det privata näringslivet och i stat och kommun. Vidare ska den ekonomiska politiken syfta till ”jämlikhet i standard och inkomst” och den jämlikhetspolitiska målsättningen ska styra skattepolitik, socialpolitik, miljöpolitik, näringspolitik och kulturpolitik. Jämlikhet eftersträvas också internationellt mellan länder och regionalt mellan olika delar i Sverige.

Socialdemokratin gick 1968 till val på parollen om ”Ökad jämlikhet”, men Centerpartiet är det första parti som antar ett partiprogram som har jämlikhetspolitik som dominerande retoriskt perspektiv. Jämlikhetsperspektivet finns kvar i partiprogrammet från 1981. Mycket är en upprepning från 1970 års program. Den ekonomiska politiken, socialpolitiken och utbildningspolitiken ska utgå från ett jämlikhetsperspektiv. Svaga grupper ska värnas. Ändå är 70-talets jämlikhetsfokus något nedtonat.

Ekohumanism

I 1990 års program är jämlikhetsperspektivet övergivet som dominerande ideologiskt fokus, men finns kvar som en viktig ingrediens i den ”ekohumanism” som nu utgör den ideologiska grunden. Den mänskliga verksamheten och samhället måste utvecklas i samklang med naturen. ”Livskvalitet” är nu det övergripande målet för det samhällsarbete, som också ska präglas av kristen etik och humanism. ”Denna politiska ideologi, ekohumanismen, utgår från att människan och naturen hör samman.”

Med denna ekohumanism anser Centerpartiet att det skapat en ideologi som är överlägsen de traditionella ideologierna, socialism, liberalism och konservatism, som alla är ekonomiskt inriktade och produkter av industrisamhället. Centern står för en politisk ”särart”, i vilken viktiga element är respekt för livet, jämlikhet, miljö- och decentraliseringspolitik. 

Centerideologin, sägs det nu, har historiskt bildats som en protest mot industrisamhällets avarter i form av maktkoncentration och social ojämlikhet. Centern har i själva verket alltid företrätt grupper som varit ”socialt och ekonomiskt trängda” och är ett parti långt från den ekonomiska makten och ”välbeställda intressen”.

Valfrihet blev en jämlikhetsfråga

Den ekonomiska politik som centern förespråkar är kritisk till den maktkoncentration som skett hos de stora företagen. Istället för denna maktkoncentration och centralisering vill centern se ett spritt ägande i form av ökat aktiesparande och vinstandelssystem, vilket skulle gynna eget företagande och löntagarkooperativ.

Marknadsekonomin måste vidare kontrolleras om den inte ska leda till ökad ojämlikhet. Men kontrolleras den kan den leda till en nödvändig förnyelse av den offentliga sektorn. ”Men att försöka uppnå solidaritet och jämlikhet enbart genom den offentliga sektorn har visat sig otillräckligt. Nu måste nya medel användas i solidaritetens och jämlikhetens tjänst.”

Det är i själva verket när statsmakten begränsas som jämlikheten växer. Att de anställda i vård och barnomsorg ska få möjlighet att själva ta över och driva sina verksamheter ses mot denna bakgrund som en jämlikhetsreform. Anställdas och medborgares valfrihet har blivit en jämlikhetsfråga.

Ekohumanismen kan uppenbarligen förenas med ett marknadsliberalt tänkande, som har sin utgångspunkt i en kritik av staten och en betoning av människan som enskild handlingskraftig individ. ”Människan i centrum” och ”Makten till människorna” är två av programmets kapitelrubriker som signalerar detta budskap.

Ett försvar för klyftor

Partiprogrammet från 2001 har rubriken ”Där människor får växa”. Jämlikhetsperspektivet har nu förändrats i grunden jämfört med 1970 års program. Jämlikhet handlar om att värna mänskliga rättigheter, överbrygga klyftor mellan länder och förhindra diskriminering av kvinnor.

Ingen ska således behöva drabbas på grund av sin sociala bakgrund eller medfödda förutsättningar, alla ska ges lika möjligheter. Retoriken är i väsentliga avseenden ny. Nya viktiga signalord som ”växa”, ”drömmar”, ”lyssna”, ”samtal”, ”självbestämmande” och ”kreativitet” har tillkommit som ett tillskott till den ekohumanism som fortfarande är ideologiskt viktig. Centerpartiet är för ”en politik för jämlikhet, men inte likformighet.”   I programmet förs ett resonemang utifrån den amerikanska filosofen John Rawls rättviseteori.

Om lika rättigheter är för handen ”kan ojämlikheter accepteras endast om de leder till ett bättre resultat för dem som har det sämst.” På vilket sätt detta påverkat Centerpartiets politik klargörs dock inte, utan istället slås fast att ojämlikhet kan vara rättvisa. ”Olikheter i form av till exempel inkomster av egendom, som uppstår genom egna val eller större insatser kan inte betraktas som en orättvisa.” Jämlikhet har blivit ett begrepp som inte längre är självklart positivt laddat. Den argumentation för små och minskande ekonomiska klyftor som var tydlig i programmet från 1970 har nu vänts i en argumentation till försvar för klyftor som beror på individens val och ansträngningar.

”Löna sig att arbeta”

Tendensen att tona ned jämlikhetsperspektivet fullföljs i programmet från 2013.  Det är nu människan, som enskild individ, med förmåga att själv forma sin framtid som är utgångspunkten. Människors frihet måste försvaras mot ”förmynderi och påtvingad kollektivism” så att alla får möjlighet ”att förverkliga sina liv och sina drömmar”.

Centerpartiet deklarerar sig nu också som ett liberalt parti, men det är en liberalism som är ”social, decentralistisk och grön”. Med denna anslutning ideologiskt till liberalismen följer en nyskriven partihistoria. Centern har sina rötter i en landsbygdsliberal bonderörelse som, sägs det nu, varit pådrivande för införandet av den allmänna folkskolan, demokratin och kvinnors rättigheter. Detta är förstås grov historieförfalskning. Bondeförbundet markerade tydligt inför valet 1917 sitt motstånd mot den kvinnliga rösträtten.

Den jämlikhet som centern nu förespråkar handlar framför allt om att människor ska ges lika möjligheter, vilket inte innebär att alla ekonomiska klyftor är fel. Tvärtom, det ska löna sig att arbeta. ”Det ska också löna sig att utbilda sig och att arbeta hårdare, att skapa och bygga upp företag.

Därför måste skatteskalan göras mindre brant, så att den inte bestraffar ansträngningar och utveckling, som annars riskerar att utebli och aldrig komma samhället till del.” Att använda beskattning för att minska klyftor riskerar i själva verket att onödigt begränsa människors självbestämmande.

Kapade folkrörelserötter

På hundra år har Centerpartiet förvandlats från ett intresseparti för bönder till ett borgerligt liberalt parti. Under den resan utgör perioden från 1970-tal till 1990-tal ett mellanläge, då centern försökte finna en ideologisk plattform mellan blocken genom att först lyfta fram jämlikhetsbegreppet och sedan ekohumanismen. Centern ansåg sig stå för en ideologisk särart och kritiserade de klassiska ideologiernas materialism och ekonomism.

Denna kritik av ideologierna upphörde dock ganska snart och 2013 lämnade Centerpartiet alla försök att placera sig mellan de politiska blocken. Partiet är nu ett uttalat liberalt parti. Utgångspunkten är den enskilde individens frihet och möjlighet att förverkliga sig själv. När jämlikhet nämns är det i flera fall för att markera att den jämlikhet som centern kan stå bakom inte står för likformighet. Jämlikhet har blivit ett farligt, ja negativt begrepp som man inte vill förknippas med utan vidare.

Det tal om inkomstutjämning som var starkt i programmen från 1970 och 1981 har nu bytts mot ett försvar för inkomstskillnader som absolut inte är orättvisa om de tillkommit genom egna val och ansträngningar. Inte heller finns som i programmet från 1970 något intresse av att öka de anställdas inflytande på sina arbetsplatser. Nu är det entreprenörerna som ska stimuleras.

DIGITAL PRENUMERATION

FÖRSTA MÅNADEN GRATIS!

Läs alla artiklar från Dagens ETC utan kostnad första månaden. Därefter är priset 199 kronor/månad. Ingen bindningstid. Du får dessutom Dagens ETC direkt till din mejl, alla dagar i veckan. Beställ för att läsa direkt.

Genom att klicka på ”Beställ” godkänner du prenumerationsvillkoren och samtycker till att ETC-företagen hanterar dina personuppgifter